#lokaldemokrati #lokalpolitik #egenkommun #dinrös #val2026 ... See MoreSee Less

Soliga hälsningar från Länna

Kära mor.

Vykortsturnén i östra kommundelen fortsätter. Efter Skogås och Trångsund har jag nu tagit mig vidare till Länna. En plats med vackra villor, både gamla och nya, nära naturen och med mycket som skulle kunna kännas riktigt fint.

Och visst finns här mycket att tycka om. Men sedan möts man av rondellerna.

Bevuxna, trötta och lite öde står de där, som om någon en gång tänkte: "Här skulle vi kunna göra något välkomnande" och sedan gick på lunch och aldrig riktigt kom tillbaka. Varför smyckas de inte med konst, blomsterprakt eller något som säger: "Välkommen till Länna, här bor människor som är värda en fin plats"?

Det är nästan så man vill ställa ut en liten skylt: "Här kunde det ha varit trevligt."

Jag letar efter ett naturligt torg, men hittar inget riktigt sådant. Däremot finns ytor som skulle kunna bli något mer. En liten träffpunkt. En mötesplats. Något gemensamt. Någonstans där människor kan stanna till, mötas, prata och känna att det här är vår plats.

Jag tänkte nästan att det borde finnas en bystuga här. Eller åtminstone något som liknar kommunal service. Men nej då. Det hade kanske varit för enkelt. Människor verkar tydligen få nöja sig med att ha nära till naturen och hoppas att gemenskapen hittar en parkeringsficka någonstans.

För människor behöver platser som känns gemensamma. Platser där flaggor vajar, där det finns liv, där man ser att någon har tänkt på platsen och människorna som bor där. En plats på kartan ska inte bara vara en adress. Den ska kännas.

Och det är just det som skaver i Länna. För trots de vackra husen och närheten till naturen undrar man: är det någon som riktigt sköter om den här platsen? På flera ställen, längs vägar och ytor, känns det inte som att någon riktigt bryr sig.

Det är inte fult här, mor. Det är nästan värre. Det är outnyttjat. Det finns potential, men inte tillräckligt med omtanke. Det finns människor, men för få gemensamma platser. Det finns en bygd, men inte riktigt den kommunala närvaro som borde följa med. Det börjar bli allt mer tydligt att den här kommunen är för stor för sitt eget och människornas bästa.

Så jag skickar soliga hälsningar från Länna,
där naturen gör sitt bästa, villorna står vackert – och kommunen verkar ha glömt att även rondeller, vägar och mötesplatser behöver lite kärlek ibland.

Kramar från Cecilia Nordin ... See MoreSee Less

Kära mor,

Vykortsturnén i östra kommundelen fortsätter. Efter Skogås torg har jag nu tagit mig vidare till Trångsunds torg och jag kan meddela att temat verkar hålla i sig.

Här möts man av grus som ligger kvar lite här och där, som om sandsopningen mest varit en from förhoppning. Kanske är det en ny typ av centrumgestaltning? "Vårkänsla med kvarvarande vintergrus." Väldigt nyskapande.

Fontänen är också ur funktion och saknar vatten. En fontän utan vatten har ju något särskilt över sig. Den står där som ett litet monument över goda intentioner och uteblivet underhåll.

Torget känns tyvärr livlöst. Och det är synd, för här finns flera näringsidkare som kämpar på och gör sitt bästa för att skapa service och liv. Men miljön runt torget hjälper dem inte direkt. Ett torg behöver mer än stenplattor och skyltar. Det behöver skötsel, omtanke och en känsla av att någon faktiskt bryr sig. Mor, jag har försökt leta efter någon form av kommunal service runt torget, men har inte hittat någon, undrar varför?

Som extra dekor möts man dessutom av en stängd kvarterskrog. Just en sådan plats som annars hade kunnat bidra med värme, rörelse och trevlig inramning. En plats där människor kunde sitta, prata, äta något och göra torget lite mer levande. Men i stället står den stängd, som en liten påminnelse om allt det där som kunde ha varit.

Man kan förstås säga att det bara handlar om detaljer. Lite grus. En torr fontän. Ett torg som saknar puls. Men när detaljerna staplas på varandra börjar de berätta något större.

Kanske är det ännu ett tecken på att östra kommundelen får vänta, nöja sig och hoppas på att någon i den stora kommunen till slut ska komma ihåg att vi också finns.

Soliga hälsningar från Trångsund,
där torget väntar på vatten, liv och lite kommunal kärlek.

Cecilia Nordin ... See MoreSee Less