Igår var jag för Drevvikenpartiets räkning med i en paneldebatt tillsammans med andra Huddingepolitiker. Det var Kvinnojouren som hade bjudit in till denna viktiga och intressanta kväll. Den började med information om jouren och regeringens arbete för att minska våld i hemmet mot kvinnor. Det är sorgligt att vi lever i ett samhälle där kvinnojourer ska behövas och diskussionerna hade stort fokus på hur vi kan förebygga sådant här. Men vi fick också höra om hur svårt det kan vara för en kvinna när hon hamnar i exempelvis en rättsprocess. Det är inte lätt att driva sin sak om kanske vårdnaden om barnen när man ska träffa sin förövare igen första gången efter det sista övergreppet. Diskussionen handlade även om varför det är kvinnan som ska behöva lämna hemmet och inte tvärtom, ifall hon nu skulle vilja bo kvar.

Det finns så otroligt mycket mer att göra och själv efterlyste jag bland annat att den här debatten alltid måste vara levande så att inte frågan kommer i skymundan. Jag tror även att vi föräldrar kan göra en avgörande insats här. Hur talar vi till våra barn? Vilket språk använder vi? Anser vi som de förebilder vi är att dispyter löses med våld?

För inte så länge sedan så kallade en kändis i Sverige en annan för ”jävla fitta”. Vilka signaler sänder det till hennes barn och alla andra barn och ungdomar? Pratar man på det här sättet så säger man indirekt till sina söner att det är okej att inte visa tjejer respekt och ännu värre, man lär sina döttrar att de inte är värda mer än att de får ta sådant här. Det stärker verkligen inte deras självkänsla och lär dem när det är dags att reagera för att man blir illa behandlad.

I Huddinge har vi ett mycket gott samarbete med Kvinnojouren och de får ekonomiskt stöd från kommunen, men trots detta så var vi överens om att vi alla kan göra mer för att stödja och uppmärksamma deras arbete. Heder åt den här verksamheten. ”Tyvärr” så fyller de 30 år i år och jag hoppas innerligt att de inte ska behövas i 30 år till.

Katharina Wallenborg, kommunalråd med ansvar för jämställdhet och folkhälsa