av | 9 mar, 2015 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa), Sociala frågor, Ungdom
Förra veckan så skrev Ingalill Söderberg om äldre kvinnor och deras alkoholvanor. Jag skulle vilja komplettera med ett blogginlägg om yngre kvinnor och deras drickande. I de flesta fall så är det här inga problem och som politiker ska vi självklart passa oss för att komma med pekpinnar och det tänker jag heller inte att göra. Däremot så skulle jag vilja lyfta fram problemet med när alkohol blir självmedicin.
När Systembolaget 2013 gjorde en undersökning om kvinnor och alkohol så svarade 23 procent av de 20-åriga kvinnorna som fått frågan att de använder alkohol för att dämpa negativa känslor. Det är en siffra som jag aldrig trodde att jag skulle få läsa. För det första så ska man inte behöva må så dåligt när man är 20 år, så bara det gör en väldigt ledsen. Att sedan så många använder alkohol för att dämpa sina känslor kan sluta i katastrof.
Jag kommer att jobba för att kunskap och förebyggande arbete när det gäller psykisk ohälsa och alkohol blir mer omfattande. Vi kan inte fortsätta att riskera att unga människor blir utslagna när det finns annan och bättre hjälp att få. Avslutningsvis, har du en kompis som du vet använder alkohol som medicin, tveka inte att hjälpa personen, men gör det utan pekpinnar!
Katharina Wallenborg, kommunalråd med ansvar för folkhälsa
av | 5 mar, 2015 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa), Äldreomsorg, Sociala frågor
Systembolaget bjöd idag in till ett av sina uppskattade forskningsseminarier. Denna gång handlade det om kvinnor och alkohol. Kvinnor har under många år närmat sig männens konsumtion och de unga kvinnorna dricker mest. Men framför allt är det i den äldre åldersgruppen alkoholkonsumtionen ökar. En studie visar att år 1976 var det en procent av de 75-åriga kvinnorna som var riskkonsumenter av alkohol medan det 2010 hade ökat till tio procent.
 |
| Ur Systembolagets kunskapsöversikt om kvinnor och alkohol 2015 |
Trenden är tydlig, dagens pensionärer är piggare, har bättre ekonomi och tar med sig ett nytt, kontinentalt, dryckesmönster in i pensionsåldern. På pensionärsföreningens träffar är det inte längre kafferep som gäller utan det ska vara pubafton med öl- och vinförsäljning.
Det finns särskilda risker med alkoholkonsumtion hos äldre. De har sämre nedbrytning av alkohol, mindre muskelmassa och mindre fettvävnad, hjärnan är känsligare och sjukdomar och mediciner kan också påverka effekten av alkohol. Det faktum att man har mer fritid men också oftare är ensamma spelar också in.
Det här är något som uppmärksammas allt mer i kommunerna och inom äldreomsorgen, så även i Huddinge kommun. Men vi skulle kunna göra ännu mer, inte minst genom utbildning av personalen.
Ingalill Söderberg, vice ordförande i socialnämnden
av | 27 nov, 2014 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa), Sociala frågor, Trygghet och brottsförebyggande
Systembolaget bjöd i veckan in till ett seminarium om sambandet mellan alkohol och våld. Det är inget nytt man kommit på utan olika studier visar att i mellan 50 och 80 procent av alla våldsbrott spelar alkohol en betydande roll. För mord gäller att 75–80 procent av gärningsmännen är alkoholpåverkade och nästan lika många av offren.
Seminariet gav en lite bredare bild av orsakssammanhangen och visade även på några åtgärder för att minska antalet våldsbrott. Bland annat kan man konstatera att vad man dricker har betydelse och hur gammal man är. Vid mord är det framför allt sprit och vid misshandelsfallen öl som konsumerats.
En forskare berättade hur alkoholen förändrar våra sinnen. Den sänker hämningar, får oss att göra andra bedömningar och vi kan inte se konsekvenser av våra handlingar lika bra som i nyktert tillstånd. Förmågan att ta in information minskar och vi har svårare att tolka andra vilket leder till missförstånd och provokation.
 |
| Ur Systembolagets kunskapsöversikt om sambanden mellan alkohol och våld |
Trots att de som konsumerar alkohol minst en gång i veckan har ökat så har berusningsdrickandet minskat vilket leder till minskat våld. Andelen ungdomar som intensivkonsumerar alkohol har också minskat kraftigt.
Serveringstillstånden har tredubblats sedan slutet på 1970-talet och fyrdubblats i Stockholm. Här har dock STAD-projektet med ansvarsfull alkoholservering gjort mycket för att minska de negativa effekterna. För varje extra timme som krogarna har öppet på natten ökar våldsbrotten med 16 procent. De hoppas med sina goda resultat även kunna ta sig an problemen på idrottsarenor och kanske festivaler.
Polisen i Växjö har startat Kronobergsmodellen som går ut på att man jobbar offensivt mot langning och kräver föräldrarna på ansvar för sina minderåriga barn. De har fått stor uppmärksamhet, inte minst i sociala medier, för sina goda resultat och metoden sprids nu över landet.
Något som flera av föreläsarna tog upp är vikten av samverkan mellan olika myndigheter, näringslivet, kommunen och föräldrarna för att ingen under 18 år ska dricka alkohol.
Ingalill Söderberg, ledamot i socialnämnden
av | 13 okt, 2014 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa)
Av resultaten av befolkningsundersökningen kan man utläsa att det går åt rätt håll när det gäller folkhälsan i Huddinge. Mycket kan dock bli bättre.
Med ledning av de uppgifter som de svarande gett om sin vikt och längd kan man se att 54 procent är normalviktiga. Det är en ökning med fyra procentenheter sedan undersökningen för två år sedan. Andelen som har övervikt eller fetma har minskat med tre procentenheter till 44 procent. Skogås sticker dock ut med 17 procent fetma och 36 procent övervikt. Det allmänna hälsotillståndet upplevs också mycket sämre i Skogås än i Trångsund.
När det gäller rökning så uppger 18 procent att de röker dagligen eller någon gång då och då (20 procent 2012). Andelen som röker är högst i åldersgrupperna 18–30 år och 51–64 år. I den yngsta åldersgruppen har dock andelen minskat något sedan 2012.
36 procent av Huddingeborna dricker alkohol en gång i veckan eller oftare, vilket är en tydlig minskning jämfört med för två år sedan (42 procent).
Två procent uppger att de har använt narkotika någon gång under de senaste 12 månaderna. Det är samma andel som 2012. För Trångsunds del är det dock 4 procent. Bland personer i åldersgruppen 18–30 år har sju procent använt narkotika det senaste året.
 |
| Utegymet i Visättra, något som vi vill ha på flera platser, även i Östra kommundelen |
29 procent är medlemmar i en eller flera idrottsföreningar och 44 procent är medlemmar i andra föreningar eller organisationer. Deltagarna har fått rangordna vilka fritidsaktiviteter som kommunen främst ska satsa på. Natur, sjöar och parkområden samt idrott är högst prioriterat i alla kommundelar. Minst prioriterat är föreningsverksamhet.
Ingalill Söderberg, politisk sekreterare
av | 10 jan, 2013 | Sjukvård
Regeringen presenterade 2011 en ny strategi på alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet. Det övergripande målet är ett samhälle fritt från narkotika och dopning med minskade medicinska och sociala skador av alkohol, och med ett minskat tobaksbruk. Som ledamot i socialnämnden är jag mycket intresserad av hur målen uppfylls i Huddinge kommun.
Strategin består av sju långsiktiga mål som anger inriktningen för ANDT-arbetet i sin helhet och till dem knöts ett antal prioriterade mål som ska uppnås under strategiperioden. Kommunerna gavs uppdrag att genomföra förebyggande åtgärder och tillsynsarbete i enlighet med målen. För att följa upp arbetet i kommunerna i länet genomför länsstyrelsen en årlig enkätundersökning. Socialnämnden fick ta del av resultaten av årets enkät i december.
För att lyckas i det förebyggande arbetet krävs det att det finns någon som har ansvar för samordning av arbetet. I 24 av 26 kommuner i Stockholms län finns sådana samordnare som i genomsnitt har 77 procent av heltidstjänst. Det kan dock se väldigt olika ut. I två jämförbara kommuner har Haninge två heltidsanställda samordnare medan Botkyrka bara har en halvtid. Huddinge har en heltidstjänst. De vanligaste förebyggande insatserna som kommunerna gör är åtgärder mot langning av alkohol till ungdomar, drogfria aktiviteter, gruppverksamhet för barn till missbrukare, åldergränskontroller, drogvaneundersökningar och föräldraprogram.
Drygt hälften av kommunerna tar hjälp av frivilligorganisationer i det drogförebyggande arbetet medan bara tio procent tar hjälp från näringslivet, främst nöjesarrangörer och gym/träningsanläggningar. Här skulle man kunna göra mycket mer. En av framgångarna i Öckerö kommun, som lyckats halvera ungdomsdrickandet och skjuta upp debutåldern för alkohol, är just att hela samhället är engagerat i att utrota ungdomsfylleriet i kommunen.
Alltså, receptet för framgångsrikt förebyggande arbete är att man har en kartläggning av problemen så man vet var och mot vad man ska sätta in åtgärder, att erbjuda insatser av god kvalitet och se till att det finns en bra utvärdering och uppföljning. Men utan en tydlig politisk inriktning och en fungerande samordning av alla insatser är det svårt att lyckas.
Ingalill Söderberg, ledamot i socialnämnden
