Nej-sidans trovärdighet?

Nu när dyningarna har lagt sig efter ”bulldoserns” framfart och vi nu har fått lite distans till nej-sidans domedagsprofeter och deras sätt att hantera sanningen, så kan jag bara konstatera att dom använt varenda krona av sin kampanjbudget på 350 000kr (ska jämföras mot ja-sidans 50 000kr) till att bedriva en långt ifrån sanningsenlig kampanj, där målsättningen endast koncentrerades till att skrämma folket till att rösta nej, med argument som inte håller i en renodlad debatt som är baserad på fakta. Men trots att det bedrevs en till synes smutsig kampanj av nej-sidan, så har ändå 40% röstat ja till delning, vilket skall ses som ett resultat, där det finns ett stort missnöje hos boende i vår östra kommundel och som bör beaktas av våra distansstyrande politiker.

Det som jag ändå känner mig stolt över så här i efterhand, är att vi inom Drevvikenpartiet har bedrivit en kampanj, med argument som tål att belysas och att vi idag inte har självutnämnda ”generaler” inom partiet, som har svårt att bestämma sig för vilket ben man ska stå på. Där har jag svårt att finna trovärdighet och tilltro.

Ramon

Folkomröstningsresultatet

Nu när folkomröstningen är över kan jag inte se det som en förlust trots att NEJ-sidan vann. Med tanke på att NEJ-sidan hade 350 000 kronor att kampanja för och JA-sidan 50 000 kronor så ser jag det som en enorm vinst då vi fick 40 procent av invånarnas röster som i sin tur bevisar att vi (dp) har gjort ett bra jobb med en rak och ärlig linje.

Man kan ju vända på resultatet och säga att 40 procent av invånarna är missnöjda med övriga partiers linje. Vad skall de sju partierna göra åt det? Det innebär att varje parti har tappat 5,7 procent av invånarnas förtroende under den här kampanjen.

Med facit i hand skulle jag inte känna någon glädje att vinna på det sätt som NEJ-sidan har gjort. En invånare gjorde en jämförelse med en bulldoser med mycket smutsigt bränsle och den lilla folkvagnsbubblan. Det ligger något i det. Vi i Drevvikenpartiet kommer att fortsätta att kämpa för vår del av kommunen.

Britt Skagerberg

Stort tack!

Vi i Drevvikenpartiet vill tacka alla er 40 procent som stöttade oss i vår kamp för en egen kommun. Det visar att stödet fortfarande är stort, även om frågan nu läggs ner.

Vi vet också att många som sa nej egentligen hade velat ha ett ja, men att man var rädd för att få högre skatt, bli av med sitt arbete, få sämre kvalitet i skolan och så vidare. Kampen var dessutom ojämn med ett parti för och sju partier mot en delning. Det innebar också att vi hade 50 000 kronor i kampanjpengar från kommunen jämfört med 350 000 till motståndarsidan.

Nu gäller det att vi alla som bor i öster ändå jobbar vidare för vår vackra kommundel och ser till att den utvecklas på ett bra sätt och inte hamnar i skymundan av övriga Huddinge med sina regionala kärnor. Vi lovar att göra allt vad vi kan för att det ska bli så.

Hälsningar Drevvikenpartiets styrelse

IT-kostnader – en gigantisk felräkning

I Huddinge kommuns desperata jakt på argument mot en delning, ivrigt påhejad av politiker som kliar varandra på ryggen för att få ha kvar sin gigantiska kommun, får man bl.a. höra att en egen kommun inte skulle ha råd med en hörselpedagog eller kostkonsulent. Skrattretande!
När jag hör detta så blir jag än mera övertygad om att vi, för invånarnas bästa, bör bilda egen kommun. Man undrar ju hur ”bra” Huddinge förvaltas idag när vissa i desperationens stund t.ex. hävdar att vi skulle behöva bygga en ny datorhall i östra kommundelen för 14,3 miljoner. Tänker man så inom den nuvarande organisationen så skall vi absolut dela oss. Jag vill ha ett effektivt utnyttjande av skattemedlen.
Datordrift är en hygienfaktor och vill man vara rädd om invånarnas skattemedel så hyr man in datordriften. Det har Södertälje, Nynäshamn, Knivsta och Upplands-Bro gjort till halva kostnaden mot vad en egen investering skulle kosta enligt Huddinge.
Att vara storskalig fungerar uppenbarligen rätt bra när det gäller privata företag men icke kommuner. I så fall hade Södertörn redan haft en gemensam datacentral och varit gemensam kommun.

Politiker frågar varje förvaltning vilka konsekvenser en kommundelning kommer att få för verksamheten. Man försöker applicera dubbla organisationer och konstaterar att det blir dyrt. Ingen reagerar på att man glömt besparingarna genom samordning och effektivisering. Inte en siffra om besparingar redovisas. Högts oprofessionellt! En så oprofessionell kommun vill vi inte ha i Östra Huddinge.

Vad gäller IT så skriver revisionsfirman Ernst & Young i sin rapport 2007-10-15:
”…ett arbete med att kommunicera och eventuellt förtydliga roller och ansvar behöver utföras.” och att det förekommer äldre programvaror som av kostnadsskäl inte ersatts. ”Det finns ett antal exempel när ett och samma behov har tillgodosetts med flera olika lösningar.” Här anger man skolan och säger att ”..större samordning av applikationer mellan skolor är önskvärd, men också mer generellt inom kommunen vad gäller användandet av basdata.”
Extra allvarligt anser jag (och uppenbarligen Ernst & Young också) är att ”Basdata som till exempel adressuppgifter lagras ofta i flera olika system, även inom samma förvaltning. Detta leder till arbetskrävande uppdateringar på flera håll samt att risken för felaktig information används i verksamheten ökar markant.”
Huddinge Kommun har 300-500 applikationer (beroende på hur man räknar) medan Knivsta efter delningen minskade detta till 82 (exakt).
Huddinge Kommuns budget för 2008 avseende IT är på dryga 44 miljoner. En vettigare hantering av IT skulle ge en besparing på c:a 30 miljoner kr eller c:a 20 öre på kommunalskatten för hela kommunen.
Dela kommunen så vi får det gjort!

Martin Nigals(Dp)

Egen kommun – för ekonomins skull

Den ekonomiska utredningen som gjordes av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) med avseende på hur en delning skulle påverka ekonomin visar klart på att en delning inte alls försämrar ekonomin. Flera kommuner i Sverige som har delat sig på senare år har påvisat en klart bättre service till invånarna, effektivare organisation och förbättrad ekonomi SAMTIDIGT. Nykvarn har t.ex. Södertörns bästa ekonomiska nyckeltal.
Huddinge kommun omsätter idag c:a 4 miljarder. D.v.s. 4 000 000 000 kr. Det är så mycket så att man egentligen inte kan fatta det. Alltså 4 tusen miljoner kr. eller c:a 1000 lyxvillor per år. Detta med en gigantisk organisation som vuxit sedan år 1863.
Bara bruttokostnaden för kommunstyrelsen var enligt bokslutet för år 2006 runt 280 miljoner kr med sina 205 årsarbetare.
Inte konstigt att vi har en så hög kommunalskatt. Vi är ju en av Sveriges största kommuner!
Om vi bildar egen kommun så tror jag att vi blir optimala i storlek så att vi lugnt kommer att kunna minska skatten med ännu bättre service än idag.
Martin Nigals (Dp)