Vegetarian, omnivor eller något annat?

Ja det här med vad vi äter är allt som oftast i hetluften och det beror förmodligen på att vi alla är berörda. Mycket kan vi sätta åt sidan om vi är ointresserade, men inte maten och att prata mat kan nästan ge samma engagerade diskussioner som jämställdhet. För Drevvikenpartiet är det här dock ingen större dramatik då vår hållning är att vi ska servera vällagat, miljövänligt och tillsatsfritt, men vad vi äter ska vara valfritt!

Vissa politiker i Huddinge kommun anser att man ska ha vegetarisk mat som standard och kött och fisk som det avvikande. Det håller inte vi med om; vi tycker att man ska ha möjlighet att välja, men inte att kommunen ska tala om för till exempel elever eller personal vad de företrädesvis ska äta. Vällagat från grunden och variation på det som vi serverar är det bästa.

Ibland är det väldigt frestande för politiker att peta i vad människor gör och till viss del är det vår roll, vi ska ju jobba för att få ett bra samhälle och bra folkhälsa, men det här är att gå för långt. Det bästa som vi kan göra är att se till att våra invånare och andra som nyttjar kommunen har bra kunskap så att de kan göra medvetna val, men om man på en konferens väljer vegetarisk lasagne eller fisk och potatis, det ska vi sannerligen inte lägga oss i!

Katharina Wallenborg, gruppledare

Spelmissbruk

Det är inte första gången som vi bloggar om spelmissbruk och säkert inte sista heller då det här är ett stort problem för de drabbade som behöver mycket hjälp för att ta sig ur sina problem. För oss som driver den här frågan så är vi väldigt glada över att socialnämnden har med ett stycke som heter ”Stöd och insatser mot spelmissbruk” i nästa års verksamhetsplan.

I kommunen har vi en missbrukssektion och den kommer att ta fram bättre metoder för att jobba med dem som har hamnat i spelmissbruk. Sedan så har vi ju det förebyggande arbetet och det är givetvis lika och just förebyggande arbete inom olika områden är något som har blivit mer och mer uppmärksammat i kommunen.

 

Drevvikenpartiet fortsätter att engagera sig i frågan och vi kommer att uppdatera er läsare här på bloggen så att ni som är intresserade får veta vad som händer med arbetet under 2014 och vilka steg framåt som kommunen tar.

 

Katharina Wallenborg, kommunalråd med ansvar för folkhälsa

 

 

Demokrati och mänskliga rättigheter

En dag under demokratidagarna deltog vi i ett möte med elever från Huddingegymnasiet och Sjödalsgymnasiet som i september var bjudna till Strasbourg för att lyssna och lära mer om hur Europarådet arbetar. Huvudämnet var Demokrati och mänskliga rättigheter.

Möte på Huset i Huddinge med ungdomar som varit i Strasbourg
Mötet började bland annat med att vi fick besvara frågan om hur och från vilka källor letar man efter information, till exempel Internet, Youtube, Facebook, Instagram, Twitter, Kompis till kompis – mun till mun och så vidare. En annan fråga var: Tror du att du kan påverka något genom att trycka på knappen ”Gilla/inte gilla” i Facebook? De flesta tyckte inte att man kunde det.

Efter ytterligare övningar med enkla frågor fick vi varsin text som beskrev en roll som vi skulle leva oss in i. Efter en stund läste ledaren upp påståenden som vi alla skulle ta ställning till utifrån den roll vi var tilldelade. Var svaret ”ja” förflyttade vi oss ett steg framåt, annars stod man stilla. Då bildades tre rader; de som kom längst fram, de som stod i mitten och de som stod längst bak. Ett tydligt utslag på hur man hade upplevt rollenutifrån vem man var i samhället.

Påståendena var bland andra:
Känner du dig utsatt för andras fördomar?
Känner du dig trygg i livet?
Är du rädd för polisen?
Känner du dig orolig för dina barns framtid?
Känner du att du kan påverka utvecklingen i samhället?
Har du råd att åka på semester?
Har du inkomster som du kan leva på?
Känner du dig orättvist behandlad?

 

Därefter fick var och en av oss berätta om sin roll. Ungdomarna var bra förberedda, kreativa och på ett mycket bra och trevligt sätt genomförde de mötet. En stor eloge till dem.
Maria Dyrvall, ersättare i förskolenämnden

 

Är spelmissbruk bland gymnasieelever ett faktum?

På gymnasienämndens senaste sammanträde tog dp upp en viktig sak under punkten övriga frågor, nämligen ungas spelmissbruk. På GN AU ställdes frågan till Barn- och utbildningsförvaltningen respektive gymnasieskolors chefer beträffande detta problem i Huddinge kommun. På gymnasienämnden fick vi svar på hur det ser ut i kommunen. Tyvärr var inte svaret så konkret. Man sa att både vissa lärare precis som föräldrar är medvetna om problemet och oroliga för ungdomarna, men samtidigt maktlösa.

Dp ställde en fråga till: Vad gör man för att förebygga ungas spelberoende och vad gör man för att jobba mot redan befintliga problem?

 

Dp upplyste om att det finns något som heter Riksförbundet Spelkontroll, en organisation i Sverige som arbetar mot detta negativa beteende och att man vill uppmärksamma det här i unga år på gymnasienivå. Det är viktigt och det är tid att ta frågan på allvar i synnerhet nu då diagnoshandboken, DSMV, har släppts och likställer skadligt bruk av spel om pengar med alkohol- och narkotikaberoende.

 

Katharina Wallenborg, kommunalråd, lyfte redan i våras frågan i samtal med Riksförbundets ordförande, Gustav Sundgren, ifall det finns möjlighet att delta på informationsmöten kring spelberoende. Förbundet är intresserade av att informera och utbilda till politiker och anställda i kommunen och det är alltså det som dp nu jobbar för.

 

Kanske är det värt att betala en slant för det här för att förebygga detta allvarliga problem då dator- och tv-spel, men även automatspel blir alltmer populärt bland unga?

 

Jolanta Szutkiewicz, ledamot gymnasienämnden

 

Hur benämner vi olika bostadsområden?

Den frågan har jag tagit upp förr och då när det handlar om det tråkiga uttrycket ”utsatta områden”. Nu har jag läst ett nytt och det är ”utanförskapspräglade områden”. Det är inte nytt som sådant, men jag hade i alla fall inte lagt det på minnet ifall jag hade hört det tidigare. Här i Huddinge har vi hittills inte använt det och jag hoppas innerligt att vi invånare slipper att se det nämnas i samma mening som Huddinge kommun. För vem av oss vill bo i ett utanförskapspräglat område? Det räcker att en enda gång använda ett sådant omdöme i till exempel en tidningsintervju så är det sedan otroligt svårt att tvätta bort stämpeln.

Det är inte utan att man undrar hur stor kreativiteten egentligen kan vara när det gäller att hitta på benämningar för områden med problem. Finns det problem så ska dessa identifieras, för det är först då som man kan komma tillrätta med dem, men man behöver inte uppfinna ord som ger en mer nedsättande stämpel än nödvändigt och det av den enkla anledning att det inte är representativt för majoriteten av de boende och det gör att självkänslan för området sjunker hur bra man än trivs där. De flesta människor trivs faktiskt där de bor, även om utomstående kanske inte tror det och då vill man inte att området ska pratas ner.

Vi har bostadsområden i Huddinge där det finns problem av olika slag som är större jämfört med andra delar av kommunen, men det berättigar inte till att prata om utsatthet, utan det bästa vi kan göra är att lyfta fram allt positivt, för det överväger alltid och har man det utgångsläget så är det lättare att förändra det som behövs också. Alla i Huddinge ska tillåtas att känna stolthet för det område som de bor i och det känner man mer anledning till om andra också ser det positiva som finns där.

Katharina Wallenborg, gruppledare

Folkhälsa och stadsplanering

Vi bygger mycket i Huddinge, både bostäder och annat och vi växer snabbt, vilket vi många gånger har konstaterat. Bra eller dåligt, ja det får var och en själv bedöma. Vi i dp tycker att det går för snabbt, men det är heller inte lätt att stå emot utvecklingen. Däremot så skulle man kunna önska att alla länets 26 kommuner kunde samarbeta bättre och ta lika stort ansvar.

Oavsett ovanstående så är det i Huddinge vi förtroendevalda verkar och framför allt har våra intressen och vi är valda av och ska representera våra väljare här. Det innebär ett ansvar och pratar man om folkhälsa och stadsplanering så är vi inne på ett väldigt stort område. Som engagerad i folkhälsofrågor i många år nu, så ser jag med glädje på hur Huddinge blir allt mer medvetna och kunniga om vikten av att se folkhälsoaspekten när vi bygger. Men med det inte sagt att vi kan och vet allt och inte behöver utvecklas. Snarare så har vårt medvetande lett till att vi inser hur mycket det verkligen finns att göra här och att vi behöver ännu mer kunskap.

Något som för mig är bland det viktigaste att tänka på är att inte bygga barriärer och där det finns sådana så handlar det så klart ofta om stora vägar som skär genom ett område, men en barriär behöver inte alls vara ett stort hinder, vilket en väg är, framför allt för våra yngre invånare. En barriär kan vara i form av mycket, det handlar även om hur karaktären på områdena utformas och hur de länkas samman. Det ska vara ett naturligt flöde mellan dem och då gärna i form av aktiviteter som gör att människor gärna rör sig ute och mellan bostadsområdena.

När det gäller våra vägar och järnvägar så ligger de där de gör och vi behöver dem, men vi ska alltid planera så att man på ett tryggt sätt tar sig över eller under dessa. Har vi gångtunnlar så går de att göra inbjudande med genomtänkt ljussättning och musik istället för otrygga och mörka som istället inbjuder till klotter. Det är ofta detaljerna som gör en kommun till en folkhälsokommun eller till motsatsen och vi är utan tvekan på rätt väg och det är jag stolt över.

Katharina Wallenborg, kommunalråd med ansvar för folkhälsa