Att trixa med statistiken

Temagruppen Unga i arbetslivet står bakom en ny kommande rapport som visar att över 112 000 personer mellan 16 och 25 år står utanför både jobb och studier. Skillnaderna mellan olika kommuner är stor.

Rapporten är ett samarbete mellan Ungdomsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skolverket och väntas komma ut i anslutning till Almedalsveckan i början av juli.

Statistiken som är från 2011, är emellertid bättre än både 2010 och 2009. 2009 var det 123 900 ungdomar i utan jobb eller studier, runt 8–10 procent. Av siffrorna framgår inte heller om alla dessa ungdomar är i behov av ett jobb. Till exempel räknas ungdomar som åker utomlands för att arbeta eller studera eller de som av någon anledning endast vill ha ett extraarbete som sysslolösa.

Tittar man bara på dem som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen blir bilden en helt annan. I Huddinge i april 2013 var 2,1 procent av ungdomarna i åldern 18–24 år inskrivna på Arbetsförmedlingen. Motsvarande siffra för riket var 3,1 procent.

Vi ska såklart inte acceptera att någon ungdom går utan arbete eller studier i någon längre period och mycket görs i Huddinge för att motverka det, men man får inte heller trixa med siffror i propagandasyfte.

Ingalill Söderberg, ledamot i socialnämnden

 

Kultur och fritid för barn och ungdomar

Idag på PPU (planerings- och personalutskottet) fick vi en intressant dragning av forskaren Ulf Blomdahl och den handlade om hur vi har lyckats engagera våra unga i olika aktiviteter på fritiden. Jag vågar påstå att han tog död på en del fördomar och människor som gör det gillar jag! Dels är det nyttigt att få sina ”sanningar” ifrågasatta då och då, för det är ju när vi får ny och mer sanningsenlig information som vi kan göra saker bättre.

Nu är inte Huddinge sämre på att engagera sina unga invånare än vad andra kommuner är, utan vi gör ett lika gott jobb som någon annan. Däremot så tror jag att vi alla mer eller mindre har levt i en värld där vi tror att vi vet mer än vad vi faktiskt gör. Vi ”vet” att vissa barn och ungdomar är mindre aktiva på sin fritid än andra och vi ”vet” vem som vill och gör vad.

När det gäller hur bra vi är på att engagera barn och ungdomar från olika grupper av människor så handlar det om hur breda vi är i vårt utbud av aktiviteter. Det är här som jag menar att vi fick ta död på våra egna fördomar då vi lätt tror att vissa engagerar sig mer än andra. Det kan visserligen stämma i vissa fall, men då beror det till största delen på att utbudet inte har lockat den stora massan. Men våra fördomar säger att barn och ungdomar till exempelvis låginkomsttagare inte är lika aktiva, men det är de bara utbudet är tilltalande för dem.

Det finns mycket att säga om det här och efter dragningen så fick vi alla ett varsitt exemplar av rapporten och den ser jag fram emot att läsa.

Katharina Wallenborg, kommunalråd med ansvar för jämlikhet

Våra ungdomar och deras psykiska hälsa

Alla som jobbar på kontor vet hur lätt högarna växer och hur svårt det kan vara att rensa bort vissa saker. Men nu gör jag återigen ett försök och hittade då en gammal rapport om ungdomars psykiska hälsa, något som jag också har skrivit om tidigare. Som alltid är det vanskligt att peka ut en eller ett par faktorer, men ordentligt med sömn är en grundförutsättning och det är svårt för kommunen och skolan att råda över, men det finns mycket annat som vi kan göra.

Till exempel så har elever som går i skolor med upp till 500 elever jämfört med större skolor bättre trivsel. En bra rektor och lärare som ställer krav och är tydliga är andra saker som påverkar trivsel och hälsa. Det är inget konstigt i det; att veta vad som gäller minskar stressen men det ska självklart inte vara orimliga krav och det måste kompletteras med rätt hjälp om eleven behöver det.

Sedan så mår barn till föräldrar med låga inkomster oftare dåligt och det blir väl ingen förvånad över. En värdig standard anser nog de flesta av oss som självklart och vi ska göra vad vi kan för att alla barn ska ha det bra. Men det är också viktigt att inte göra belastningen för eleverna ännu större genom att kräva pengar hemifrån till olika aktiviteter. Skolan ska vara jämlik och det är bra. Ibland misslyckas det och då ska vi rätta till det så fort vi kan och det finns lagkrav på det här.

Jag vill runda av med något som inte kostar och som gynnar hälsan för oss alla och det är att begränsa tv-tittandet. Självklart så ska man få titta på tv varje dag om man vill, men när det blir för mycket så ökar risken att få beteendeproblem och att bli nedstämd. Något att tänka på när det finns så många kanaler att välja mellan. Att umgås eller läsa en stund kan aldrig underskattas och det lindrar stress på ett helt annat sätt än vad en tv-skärm kan göra.  

Katharina Wallenborg, kommunalråd med ansvar för folkhälsa