Invånarundersökning våren 2015

SCB gör regelbundet invånarundersökningar i de flesta av landets kommuner. I den senaste så framkommer att 43 procent av de boende starkt kan rekommendera andra att flytta till Huddinge. Det är en bra siffra, men tyvärr skulle 14 procent av oss avråda andra att flytta hit. Det kan självklart ligga mycket personligt bakom sådana siffror; man kan ha blivit utsatt för brott eller flera gånger sett obehagliga saker till exempel, eller kanske är man missnöjd med sina barns skola eller tycker att kollektivtrafiken fungerar dåligt. Men siffran är ändå för hög och vi ska självklart jobba på att förbättra den och eftersom så många starkt skulle rekommendera Huddinge så vet vi att det är en bra kommun att bo i.

På sikt så tror jag att siffran 14 procent kommer att sjunka rejält eftersom det händer så mycket bra här. Vi blir bättre och bättre på att jobba med helheten samtidigt som vi tydligare ser detaljerna som måste lösas och vi blir bättre på att se hur olika saker påverkar varandra. Bara en så självklar sak som att utformningen av våra bostadsområden påverkar vår hälsa är ett exempel och ja det är självklart, men det har tagit några år innan alla har kommit med på tåget. Som folkhälsoansvarig så har jag sett det här länge, men allt tar tid och inget är självklart innan man har kunskapen.

Hur bra är då Huddinge egentligen och hur bra kan kommunen bli? Tja, den är så bra som vi gör den till och vill vi som bor här att den ska bli bäst i hela länet och inte bara en av de tre bästa, så kan vi givetvis lyckas med det, men då gäller det att många fler hjälper till. Att tycka att det är dåligt och inte försöka påverka hjälper inte, så tillhör du dem som bara knyter näven i byxfickan, kontakta hellre något av de politiska partierna och var med och gör Huddinge till länets mest attraktiva kommun. Är det de nära frågorna som intresserar dig mest så är Drevvikenpartiet ett bra alternativ eftersom det främst är lokala frågor och närdemokrati som står på vår agenda. Välkommen!

Katharina Wallenborg, gruppledare

Intressanta dagar i Visby på Almedalsveckan

Tillbaka på kontoret efter några dagar i Visby förra veckan och sedan några dagars ledighet. Intrycken är många när man är iväg på liknande och inget motsvarar Almedalsveckan med alla dess seminarier, tal, debatter och så vidare och man har huvudet fullt när man åker därifrån och lite ledighet är därför välbehövligt. Men, ganska snart så längtar man tillbaka och ser fram emot nästa års Almedalsvecka.

För mig var det några saker som stack ut lite mer än andra och det var bland annat en paneldiskussion om konsumtionen, något som vi i västvärlden och inte minst vi i Sverige ägnar oss åt i väldigt stor omfattning. Vad kan man göra för att minska den och framförallt: vad beror den på? Vad är det som vi tillfredsställer? Nu gissar jag att det ligger i vår natur att samla på oss saker, så gör många djur också, men vi är intelligenta varelser och kan reflektera över vårt beteende och vi är nog många som ibland köper sådant som vi skulle ha klarat oss utmärkt utan. Men enkelt är det inte. Jag själv och faktiskt alla som jag känner är med och bidrar till den omfattande konsumtionen och det påverkar miljön väldigt negativt.

Det är lätt att sådana här diskussioner innehåller många pekpinnar, men passet i Almedalen, där bland annat Myrorna deltog, var väldigt sansat och bra och både jag och min partikollega, Martin Övelius, blev inspirerade till att göra mer i den här frågan. Jag vill ändå vara tydlig med att vi inte på något vis vill backa tiden och vi tycker inte heller att man ska tvinga människor till att ändra sitt köpbeteende. Däremot så är reflektion och kunskap alltid bra då man ofta får upp ögonen för sådant som man inte annars skulle fundera över.

Katharina Wallenborg, ordförande

Avhopp från politiska uppdrag

De politiker som lämnar sina förtroendeuppdrag har ökat de senaste mandatperioderna och det vore önskvärt att fler diskussioner fördes om hur man kan förhindra detta. Fyra år är en lång period i en människas liv och man är inte livegen tack och lov, så viss rörelse inom politiken kommer alltid att finnas. Men att så många som 23 procent lämnade våra 290 kommunfullmäktige under förra mandatperioden (17 procent perioden innan) är inte tillfredsställande.

De flesta som lämnar ett politiskt uppdrag gör det av personliga skäl och självklart så händer saker som att man flyttar, får mer med sitt förvärvsarbete och så vidare och därför lämnar, men det motsätter inte att man försöker underlätta att ha ett uppdrag så att det inte är politiken i sig som gör att man inte vill vara kvar. En del av det arbetet är att se över hur privatanställda i praktiken kan utföra ett uppdrag, för den lagliga rätten har de redan, men de är sämre representerade än anställda inom kommuner och landsting. Här gäller det att ha tillmötesgående arbetsgivare och det är viktigare än vad det kanske först låter, men vill vi värna demokratin så måste det bli bättre.

I Huddinge gör vi med jämna mellanrum undersökningar bland våra förtroendevalda för att få veta vad som är bra och kanske till och med dåligt. Vi tittar på hur vi kan utveckla arbetet för att locka nya politiker och dessutom få fler att stanna. Betyget är bra redan nu, så jag hoppas att vi ska kunna locka fler att ta på sig uppdrag än dagens 25 promille!

Katharina Wallenborg, kommunalråd med ansvar för demokrati

Värdeord

Återigen så sitter jag och läser tjänsteutlåtanden och funderar över alla värdeord som vi använder i den kommunala verksamheten. Det som jag tänker på är ord som respekt, diskriminering, jämlikhet, objektivitet, likabehandling, mångfald med mera. Jag vill inleda med att säga att jag självklart har respekt för dessa ord och inser att de behövs, men varför är vi så beroende av alla dessa ord för att säkerställa att vi behandlar våra medmänniskor med respekt? Vad härligt det skulle vara om vi kunde visa respekt och vilja förstå andra utan att det var tvungen att finnas på pränt.

Allt är givetvis inte så enkelt, men jag önskar att vi vore mer lyhörda gentemot varandra och att vi inte var så snabba att döma, vilket vi nog alla är ibland tyvärr. Jag har varit inne på det här tidigare och pratar man ord så tycker jag ändå att jämlikhet är ett bra sådant. Det handar om allas lika värde och bemötande och för mig räcker just det ordet bra i många sammanhang. Ingen kan utestängas när man pratar om jämlikhet.

En anledning till att vi använder många värdeord i kommunen är självklart att vi är till för att ge våra invånare den bästa servicen oavsett i vilken form det gäller och även om man kan tycka att det finns väldigt många ord för detta så är jag glad att vi i Huddinge har ett stort medvetande och jobbar för att alla invånare ska få en bra utbildning, bli bemötta med respekt, kunna påverka kommunens utveckling med mera. Det arbetet ska vi alltid fortsätta med.

Katharina Wallenborg, ordförande i demokrati- och mångfaldsberedningen

Att trixa med statistiken

Temagruppen Unga i arbetslivet står bakom en ny kommande rapport som visar att över 112 000 personer mellan 16 och 25 år står utanför både jobb och studier. Skillnaderna mellan olika kommuner är stor.

Rapporten är ett samarbete mellan Ungdomsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skolverket och väntas komma ut i anslutning till Almedalsveckan i början av juli.

Statistiken som är från 2011, är emellertid bättre än både 2010 och 2009. 2009 var det 123 900 ungdomar i utan jobb eller studier, runt 8–10 procent. Av siffrorna framgår inte heller om alla dessa ungdomar är i behov av ett jobb. Till exempel räknas ungdomar som åker utomlands för att arbeta eller studera eller de som av någon anledning endast vill ha ett extraarbete som sysslolösa.

Tittar man bara på dem som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen blir bilden en helt annan. I Huddinge i april 2013 var 2,1 procent av ungdomarna i åldern 18–24 år inskrivna på Arbetsförmedlingen. Motsvarande siffra för riket var 3,1 procent.

Vi ska såklart inte acceptera att någon ungdom går utan arbete eller studier i någon längre period och mycket görs i Huddinge för att motverka det, men man får inte heller trixa med siffror i propagandasyfte.

Ingalill Söderberg, ledamot i socialnämnden