av | 14 maj, 2014 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa), Idrott och fysisk aktivitet, Kultur och fritid, Natur och Miljö
Nu händer det stora saker i vår östra kommundel. Det blir byggstart i höst för en ny sporthall som ersätter Rackethallen i Skogås till exempel. Det är en mycket efterlängtad investering för Skogås Badmintonklubb som bedriver ett brett arbete bland barn och ungdomar.
 |
| Den nya sporthallen som den kan tänkas se ut när den är färdig vid årsskiftet 2015/16 |
Den nya hallen som beräknas kosta drygt 87 miljoner kronor kommer att få 17 badmintonbanor men också utrymme för dans, gym, café och konferens. Placering blir på den nuvarande grusplanen och en mindre fotbollsplan samt tennisbana kommer att finnas utanför liksom nya parkeringsplatser.
Den 14 juni invigs i samma område den nya lekplatsen i Lötparken som får Savanntema med stora möjligheter till lek och sport. Sammantaget blir det ett fantastiskt område på sikt. På lite längre sikt kommer utvecklingen ner mot Entré Skogås att lyfta hela kommundelen.
Planerna för Entré Skogås finns nu ute på samråd och invånarna har möjlighet att tycka till fram till den 13 juni.
Snart tas också formella beslut om inrättandet av naturreservat i Lissmadalen och Drevviken. Från Lännaviken till Stortorp kommer det nu att bli ett mer eller mindre sammanhängande naturreservat längs stranden. Förutom bevarande av naturen kommer det att bli bättre tillgänglighet med nya och förbättrade stigar.
 |
| Drevviken vid Sjöängen mot Stortorp som kommer att bli naturreservat |
Nyligen invigdes Hälsans stig i Skogås, en fyra kilometer lång slinga i samarbete med Riksförbundet HjärtLung. Utbyggnad av skejtparken vid Nytorps mosse är också på gång och snart byggs en ny förskola vid parkeringen där.
Drevvikenpartiet nöjer sig inte med detta utan fortsätter att bland annat driva frågan om hundrastgård. Håll utkik för vårt valprogram framöver där vi presenterar ännu fler viktiga punkter för i första hand Trångsund, Skogås och Länna.
Ingalill Söderberg, politisk sekreterare
av | 8 maj, 2014 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa), Demokrati, Jämställdhet och jämlikhet
Moldavien ligger ju inte direkt nästgårds, men jag vill ändå blogga om det landet då jag för några veckor sedan hade förmånen att besöka det. Jag har tidigare berättat om ICLD, alltså Internationellt centrum för lokal demokrati där jag ingår i ett mentorprogram där vi är ett antal så kallade toppolitiker som träffar kvinnor från länder i olika världsdelar och då främst öststater i Europa. Tanken är att vi ska vara ett stöd samt att vi ska utbyta erfarenheter och att de genom bland annat studiebesök i våra kommuner ska få kunskap och inspiration till hur just demokratin och jämställdheten kan utvecklas.
Efter att ha besökt Moldavien, som alltså har två representanter i projektet, så har jag fått en helt annan bild av landet än vad jag hade innan. Eller rättare sagt, jag visste inte alls vad jag skulle förvänta mig, men när jag reste hem så hade jag en bra och positiv känsla. Mycket är långt ifrån bra i landet och det är dessutom ett av Europas fattigaste, men det är lätt att med fördomar tro att allt är dåligt bara för att ett land inte är rikt. Så behöver det inte vara och man jobbar med förbättringar på många sätt.
Jag bodde i Chisinau, deras huvudstad, men besökte även en by i närheten som heter Budesti. Trots att byn på många håll inte ens hade asfalterade vägar, så jobbade man modernt på många sätt, framför allt med barn och ungdomar och de hade till exempel en väldigt fin fritidsgård. Något annat de hade var ett stall med en fint målad manege där de arbetade med handikappade barn, något som jag inte ens har sett här hemma.
I själva huvudstaden var det ett fantastiskt folkliv och alla generationer var ute och i centrum fanns flera parker, men alla stadsdelar hade minst en park fick vi veta. Visserligen var många byggnader i ett hemskt skick, men arkitekturen var otroligt fin. Många pratade för övrigt engelska, så det var inget problem att röra sig ute på egen hand om man behövde fråga om något.
Ska ett land utvecklas i rätt riktning när man befinner sig i deras situation så är det viktigt att media inte bara visar upp den negativa bilden, för den stämmer sällan. Det ett land som Moldavien behöver är intryck och samarbete med omvärlden och turister som kommer dit och stärker ekonomin, men det tar mycket längre tid om bara det negativa dominerar. Jag insåg verkligen vikten av att vi rika länder delar med oss till fattigare och då talar jag inte främst om pengar, för det behövs så mycket mer. Som avslutning så kan jag lägga till att vi även fick träffa en riksdagsledamot och hon berättade att de hade det bästa utlandssamarbetet med just svenska politiker och det gjorde mig väldigt glad. Vi har en skyldighet att hjälpa andra och på kuppen så lär vi oss själva mycket. En vinna-vinnasituation alltså.
Katharina Wallenborg, kommunalråd med ansvar för jämställdhet och demokrati
av | 24 apr, 2014 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa), Demokrati, Ungdom
Rätten till arbete är en viktig fråga inte minst med tanke på att många ungdomar går utan arbete eller studier. Några viktiga grepp för att råda bot på detta är att erbjuda feriejobb, både i den offentliga sektorn, allmännyttan och i näringslivet. Vi måste stärka våra lokala företag i deras möjligheter att expandera på den lokala marknaden.
Jag har tidigare skrivit om vikten av att sprida sina inköp bland de lokala handlarna i våra centrum för att bidra till en fungerande konkurrensutsatt marknad och att hjälpa den lokala servicens fortlevnad. Men det är också viktigt att vi politiker är lyhörda för de behov våra företag kan tänkas ha i form förbättrad kommunal service. Välmående företag har möjlighet att expandera sin verksamhet och det i sin tur medför möjligheter till ökade antal arbetstillfällen.
 |
| Nyöppnade caféet i Skogås centrum med de två livsmedelsbutikerna i bakgrunden |
Drevvikenpartiet vill därför slå ett slag för de lokala företagen i Skogås, Trångsund och Länna och fokusera på era behov, det är ni som tillsammans med våra ungdomar ska trygga framtiden. Vi vill också öka antalet feriepraktikplatser som erbjuds ungdomar.
Tomas Ekroth, valledare
av | 30 jan, 2014 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa), Demokrati, Jämställdhet och jämlikhet
Vad innebär det att vara inkluderad? Om vi tar ordets negativa motsats och analyserar det litet kort, exkluderande. Att vara exkluderad eller utesluten från en grupp, samhället eller arbetsmarknaden är något som antingen bryter mot demokratins värdegrund eller till och med mot de mänskliga rättigheterna i fråga om rätten till liv och förutsättning att förverkliga sig själv.
Ett inkluderande är ett berikande, det innebär en möjlighet för gruppen, samhället eller arbetsmarknaden att få ta del av unika erfarenheter. Varje individ bär på ett batteri av erfarenheter som i många fall kan vara ovärderliga för den som väljer att inkludera.
Katharina skrev insiktsfullt senast här på bloggen om funktionshindrade på arbetsmarknaden och att även piercade individer räknades in i statistiken. Jag menar att listan kan göras betydligt längre. Att ha ett icke svenskklingande namn eller att ha ett mindre attraktivt yttre är faktorer som kan innebära ett funktionshinder på en arbetsmarknad som styrs av tillgång och efterfrågan. Många av dessa individer kan dessutom vittna om ogynnsamma förhållanden då arbetsmarknaden borde stå till de sökandes fördel.
Är det inte vad individen kan tillföra i fråga om erfarenhet och kompetens som bör styra? Att inkludera en arbetsmarknads-handikappad borde ju öppna upp för en ny marknad för den organisation som väljer att inkludera hellre än att agera exkluderande.
Jag hoppas på ett inkluderande 2014
Tomas Ekroth, valledare för Drevvikenpartiet
av | 30 jan, 2014 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa), Jämställdhet och jämlikhet
I går skrev jag om funktionshinder i arbetslivet och det gjorde jag eftersom jag önskar att vi var mer toleranta mot varandra och såg tillgångarna hos varandra före hindren. Det är lätt att reagera om någon avviker från det som man anser tillhör det normala och jag tycker att begreppet ”funktionshinder” har gått för långt när piercing räknas in i det. Däremot så kan det vara ett hinder givetvis och i vissa arbeten kan det finnas fullt rimliga skäl till att inte acceptera det, men det är en annan sak.
Jag skulle vilja utveckla det som jag började diskutera igår, för som i de flesta fall så finns det alltid två sidor av saker och ting. Trots att jag verkligen vill att vi ska bli mer toleranta mot varandra, så önskar jag samtidigt att vi släppte lite på individualismen ibland. När man läser om arbetssökande som både tackar nej till och även stämmer arbetsgivare för att de inte får se ut hur de vill på arbetsplansen så blir jag upprörd. Det finns sociala regler och det finns regler som en arbetsgivare kan ha fullt fog för och jag tror att det är bra om vi kan lära oss att skilja på privat- och arbetsliv. Att kunna visa hänsyn och förstå att man inte representerar sig själv på jobbet, utan att det är arbetsplatsen som man representerar förebygger sådana konflikter. Men självklart så ska kraven vara rimliga och det ska finnas grund för de krav som en arbetsgivare ställer oavsett vad det handlar om.
Med andra ord så går det både att öka toleransen mot varandra samtidigt som man som individ anpassar sig till de krav som finns i arbetslivet.
Katharina Wallenborg, gruppledare
av | 4 dec, 2013 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa)
För några dagar sedan så skrev jag om maten i våra verksamheter och huruvida vegetariskt skulle vara normen eller inte. Återigen så vill jag poängtera att vi i dp inte vill tala om för någon invånare vad de ska äta. Däremot så tänker jag utveckla lite kring frågan.
Det är ju så att vegetariskt ofta är försvarbart ur miljöhänseende och sådan kunskap ska vi ge våra invånare så att de vet det när de väljer; det är dock en helt annan sak än att ha något som norm. Det är heller inte alla människor som är tillräckligt insatta i och som lagar mat i den omfattning att säkert får i sig den näring som de behöver om de väljer bort kött och fisk. Vidare så har vi alla olika smak och tycker att viss mat är godare än annan.
Fortsätter man resonemanget så handlar det ju också om vilken mängd kött som man konsumerar. Det är långt ifrån alla som sitter med stora biffar, utan de flesta har nog ett mer balanserat köttintag. Jag vill även poängtera att överkonsumtion av mat inte heller är bra för miljön om man vill väga in miljöaspekten, men det nämns aldrig av de politiker som kritiserar köttätare. Äter du stora mängder av enbart vegetarisk mat och kanske mycket snacks och läsk till exempel så kan det påverka miljön mer negativt än ett begränsat intag av en varierad kost. Man måste alltså se helheten och att ge vissa dåligt samvete för att de äter fisk och kött känns inte som rätt väg att gå, det blir att bara se en del av en större helhet. Men för både miljön och djurens skull så är vi självklart positiva till vegetarisk mat som för övrigt är väldigt gott när det är vällagat.
Katharina Wallenborg, kommunalråd
