av | 26 feb, 2015 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa), Natur och Miljö
I hur många år har inte Dp jobbat för färre tillsatser i maten som serveras i våra verksamheter? Framför allt när det gäller barn och ungdomar som är i början av livet är det här en mycket viktig fråga. Vi är absolut inte överdrivet ängsliga av oss eller förstorar upp saker, men med tanke på att man inte vet så mycket om hur olika tillsatser påverkar oss och framför allt inte i kombination med varandra och annat som finns i vår miljö, så kan det vara bra att vara försiktig.
Det är vidare en etisk fråga eftersom vi inte tycker att kommunen ska betala för exempelvis emulgeringsmedel som nämns i den här artikeln. Sådana tillsatser är oftast överflödiga, men det är bra och billig utfyllnad för tillverkarna av olika livsmedel och maträtter. Vi anser vidare att det är bättre med naturligt fett än onaturliga tillsatser, något som vi inte delar med Livsmedelsverket. Men det handlar även om mängderna som vi äter, alltså om man får övervikt och så vidare. En duktig kock kan för övrigt kompensera för det extra fettet i vissa produkter så att totalen inte blir större än vad som är rekommenderat, men att plocka bort fullfettprodukter till förmån för produkter med tillsatser är vi alltså emot.
Vi fortsätter att bevaka denna viktiga fråga för det handlar om våra invånares hälsa och den är alldeles för viktig för att ta risker med.
Katharina Wallenborg, kommunalråd med ansvar för folkhälsa
av | 25 feb, 2015 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa)
Sedan många år är Huddinge medlemmar i det ackrediterade WHO-nätverket Nationella healthy cities. Vi är det eftersom vi har ett stort engagemang i folkhälsofrågor och nu liggande förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för en ny demokratiberedning har breddats för att även innehålla folkhälsa. Det här handlar inte bara om mat och motion, vilket många kanske tror utan det rör allt som har med hälsa och välbefinnande att göra. Det är därför bra att beredningen får möjlighet att lyfta fram de här frågorna på ett tydligare sätt i kommunen.
Förra veckan så antogs verksamhetsplanen för 2015 och Internationella healthy cities befinner sig nu i det som man kallar fas VI. Det innebär att ”ledarskap, styrning, den goda och jämlika folkhälsan, livscykelperspektiv, tvärsektoriellt perspektiv, förmåga till innovationer samt medborgarnas delaktighet står i centrum”. Just ledarskapet är A och O här, då det är väldigt svårt att utföra något om man inte har dem högst upp med på tåget.
Men vad ska vi hinna med det här året då? Jo, bland annat så ska vi bli en röst i samhället för att ge mer tyngd och kunskap åt frågorna och vi ska utveckla nya arbetssätt för att öka människors delaktighet inom folkhälsoområdet. Nätverket kommer även att verka för samarbete med vår nya folkhälsomyndighet, fördjupa arbetet kring hälsosamt åldrande samt jobba vidare med sociala investeringar. Det här och mycket mer tänker vi åstadkomma innan årets slut och vi har stort stöd av forskning och nätverkande, vilket är en förutsättning för att lyckas.
Katharina Wallenborg, vice ordförande i Nationella healthy cities
av | 18 dec, 2014 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa)
Det här är en fråga som man önskar att det inte skulle behöva talas om, men den finns och det är av högsta vikt att vi tar den på allvar och verkligen låter den få det utrymme som behövs. Det är en tragedi varje gång detta inträffar, men det berör mer ju yngre personen är och tragiskt nog så finns det till och med barn som begår självmord. Vidare så ser man ett samband bland skolelever och var de växer upp. Självklart så är vissa miljöer och bostadsområden sämre än andra i den här aspekten, men det finns även ett samband mellan ökad risk och boende i storstäder och mindre orter. De som bor i storstäder löper alltså en större risk att begå självmord. Vidare så är flickor mer utsatta.
Talar man om psykisk ohälsa så är flickor och unga kvinnor också värre drabbade än pojkar och unga män. Exempelvis så känner flickorna en större press när det gäller skolan. De får visserligen också högre betyg, men till vilket pris? Vidare kan man fråga sig varför de känner en större press än killarna i sin klass då förväntningarna borde vara desamma på båda könen.
Här finns mycket att jobba med och Drevvikenpartiet vill vara med och göra både den fysiska och psykiska hälsan bättre för våra invånare.
Katharina Wallenborg, kommunalråd med ansvar för folkhälsa
av | 27 nov, 2014 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa), Sociala frågor, Trygghet och brottsförebyggande
Systembolaget bjöd i veckan in till ett seminarium om sambandet mellan alkohol och våld. Det är inget nytt man kommit på utan olika studier visar att i mellan 50 och 80 procent av alla våldsbrott spelar alkohol en betydande roll. För mord gäller att 75–80 procent av gärningsmännen är alkoholpåverkade och nästan lika många av offren.
Seminariet gav en lite bredare bild av orsakssammanhangen och visade även på några åtgärder för att minska antalet våldsbrott. Bland annat kan man konstatera att vad man dricker har betydelse och hur gammal man är. Vid mord är det framför allt sprit och vid misshandelsfallen öl som konsumerats.
En forskare berättade hur alkoholen förändrar våra sinnen. Den sänker hämningar, får oss att göra andra bedömningar och vi kan inte se konsekvenser av våra handlingar lika bra som i nyktert tillstånd. Förmågan att ta in information minskar och vi har svårare att tolka andra vilket leder till missförstånd och provokation.
 |
| Ur Systembolagets kunskapsöversikt om sambanden mellan alkohol och våld |
Trots att de som konsumerar alkohol minst en gång i veckan har ökat så har berusningsdrickandet minskat vilket leder till minskat våld. Andelen ungdomar som intensivkonsumerar alkohol har också minskat kraftigt.
Serveringstillstånden har tredubblats sedan slutet på 1970-talet och fyrdubblats i Stockholm. Här har dock STAD-projektet med ansvarsfull alkoholservering gjort mycket för att minska de negativa effekterna. För varje extra timme som krogarna har öppet på natten ökar våldsbrotten med 16 procent. De hoppas med sina goda resultat även kunna ta sig an problemen på idrottsarenor och kanske festivaler.
Polisen i Växjö har startat Kronobergsmodellen som går ut på att man jobbar offensivt mot langning och kräver föräldrarna på ansvar för sina minderåriga barn. De har fått stor uppmärksamhet, inte minst i sociala medier, för sina goda resultat och metoden sprids nu över landet.
Något som flera av föreläsarna tog upp är vikten av samverkan mellan olika myndigheter, näringslivet, kommunen och föräldrarna för att ingen under 18 år ska dricka alkohol.
Ingalill Söderberg, ledamot i socialnämnden
av | 13 okt, 2014 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa)
Av resultaten av befolkningsundersökningen kan man utläsa att det går åt rätt håll när det gäller folkhälsan i Huddinge. Mycket kan dock bli bättre.
Med ledning av de uppgifter som de svarande gett om sin vikt och längd kan man se att 54 procent är normalviktiga. Det är en ökning med fyra procentenheter sedan undersökningen för två år sedan. Andelen som har övervikt eller fetma har minskat med tre procentenheter till 44 procent. Skogås sticker dock ut med 17 procent fetma och 36 procent övervikt. Det allmänna hälsotillståndet upplevs också mycket sämre i Skogås än i Trångsund.
När det gäller rökning så uppger 18 procent att de röker dagligen eller någon gång då och då (20 procent 2012). Andelen som röker är högst i åldersgrupperna 18–30 år och 51–64 år. I den yngsta åldersgruppen har dock andelen minskat något sedan 2012.
36 procent av Huddingeborna dricker alkohol en gång i veckan eller oftare, vilket är en tydlig minskning jämfört med för två år sedan (42 procent).
Två procent uppger att de har använt narkotika någon gång under de senaste 12 månaderna. Det är samma andel som 2012. För Trångsunds del är det dock 4 procent. Bland personer i åldersgruppen 18–30 år har sju procent använt narkotika det senaste året.
 |
| Utegymet i Visättra, något som vi vill ha på flera platser, även i Östra kommundelen |
29 procent är medlemmar i en eller flera idrottsföreningar och 44 procent är medlemmar i andra föreningar eller organisationer. Deltagarna har fått rangordna vilka fritidsaktiviteter som kommunen främst ska satsa på. Natur, sjöar och parkområden samt idrott är högst prioriterat i alla kommundelar. Minst prioriterat är föreningsverksamhet.
Ingalill Söderberg, politisk sekreterare
av | 9 okt, 2014 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa), Bostäder och infrastrukturprojekt
Kan man göra något för att motverka trenden med en allt fetare befolkning genom hur vi bygger våra samhällen? Ja, genom att underlätta för människor att göra rätt val, till exempel att röra på sig.
Vi var inbjudna till en mycket intressant förmiddag igår med arkitekten Marianne Dock från Malmö som jobbat mycket med dessa frågor. Hon visade många tänkvärda bilder på hur man kan bygga om och förtäta för att öka tryggheten och samtidigt överbrygga barriärer, såväl fysiska som mentala. Om man underlättar för möten kan det öka förståelsen för andra människor. På så vis kan man få ett större socialt utbyte i bostadsområdena och även påverka hälsan.
 |
| Genom att bygga in mötesplatser kan man påverka hälsan hos de boende |
Flera byggföretag har börjat ta socialt ansvar när de planerar och bygger nya områden. Man ska försöka tillföra sådant som saknas i området till exempel arbetsplatser, kommersiell service eller fritidsaktiviteter och använda de grönytor med mera som finns genom att förenkla tillträdet. Det måste också finnas ett tydligt ansvar för skötsel och underhåll men också samverkan mellan olika aktörer.
Nya sätt att tänka kan också innebära ett nytt sätt att finansiera byggena. Genom att låna av framtiden, det vill säga räkna med att man får igen pengarna längre fram i form av minskade sociala- och sjukvårdsinsatser.
Huddinge är en bit på väg i det som kallas hälsosam samhällsplanering men det gäller att alla är med på tåget och att vi fortsätter att jobba förvaltningsövergripande.
Ingalill Söderberg, politisk sekreterare
