Bedrövligt på Skogåstorget

Blev uppringd av en invånare som var upprörd över hur tråkigt det ser ut på torget i Skogås centrum. Vi åkte dit och tog lite bilder och kan bara hålla med. De planteringar som finns är överfulla med ogräs och mellan gatstenarna växer fullt av gräs och maskrosor.
En kontakt togs med chefen för parkavdelningen och han meddelar att arbete med att rensa ogräs på torget samt plantera mer växter i blomlådorna är beställt och börjar den här veckan. När det gäller de blomurnor som brukar stå längs refugerna i anslutning till centrumanläggningarna i kommunen så är även det på gång.

Vi ser fram emot att också Skogås centrum blir uppsnyggat, även om det är synd att det tillåts gå så långt innan det blir gjort.
Ingalill Söderberg, partistyrelsen

Djurhållning

Huddinge kommun har en stor andel invånare och medborgare som dagligen äter i våra olika kök. Det här ställer krav och det är viktigt att vi gör så bra val som möjligt när vi upphandlar råvaror och livsmedel. Eftersom vi i kommunen är mån om både hälsa och djurhållning så gör vi också det. Däremot är det inte så enkelt som det låter. Många är inblandade i de upphandlingar som vi gör och förutom bra val när det gäller näring, miljö och etik, så ska man hålla reda på alla av framför allt EU uppsatta regler.
Miljöstyrningsrådet har tagit fram vägledande rekommendationer och man kan lägga sig på olika nivåer och det gäller även vilka krav man vill ställa på djurhållningen. För mig är den delen av upphandling lika viktig som allt annat. Det borde vara oacceptabelt att knipsa näbbar och knorrar och så vidare. Det finns två nivåer på krav och den lägsta heter baskrav. Där finns till exempel inga restriktioner mot att knipsa näbbar på höns.
Utöver det här så finns det mycket annat att fundera över då vi köper in stora mängder kött. Köttindustrin har i de flesta fall förvandlats till en fabriksindustri och även med de bästa intentioner kan det vara svårt att göra bra upphandlingar utifrån etik. Men jag tror att vi är på rätt väg då vi får ett allt större medvetande både bland personal och bland politiker. Jag kommer i alla fall att jobba för att vi ska bli tuffare även här. Det kräver dock en hel del kunskap, men vi har duktiga tjänstemän i kommunen och kompetensen blir hela tiden bättre. Det känns bra, för även om vi måste följa vissa EU-regler vid upphandling så ska vi se till att vara så tuffa det bara går för djurens bästa.
Katharina Wallenborg, kommunalråd med ansvar för folkhälsa

Södertörnsleden/väg 259

Om en sådan ska byggas tvistas det fortfarande om. Ja faktiskt är det många som är negativa än idag, alltså år 2012. De är tack och lov i minoritet, men de finns. Nu ska man givetvis inte vara allt för raljerande för vår miljö måste hanteras mycket mer respektfullt än vad vi alla gör idag och jag menar verkligen alla. Vi har nämligen skapat oss en livsstil som oavsett hur miljömedvetna vi än vill vara, så är vi med och tär på de resurser vi har. Det kommer tyvärr att drabba kommande generationer och därför är jag glad de flesta av oss vill ändra på det, för det är jag övertygad om att vi vill efter alla resultat från undersökningar som jag har sett.
Däremot så måste man ibland acceptera den verklighet som vi befinner oss i och hur gärna man än önskar att den vore annorlunda så blir den inte det genom att man försöker skapa en bild som aldrig kommer att bli verklig. Bilen har kommit för att stanna och för egen del ser jag hellre att vi försöker hitta lösningar på det bränsle som bilen behöver (vilket har arbetats med i många år) och att vi samtidigt tittar på alternativ som kollektivtrafik, cykel, skoter med mera. Det görs också och jag tror att vi måste jobba med det här parallellt, inte säga nej till det ena och tro att man på så vis löser problemen.
Visst genererar Södertörnsleden mer trafik, men den kommer också att bli säkrare och den kommer att få gång- och cykelvägar vilket ger nya möjligheter för dem som inte kör. Sedan är det ju så att en bättre väg ger bättre möjligheter för kollektivtrafiken.
Men, jag erkänner, det är ett dilemma det här med att bevara vår miljö och samtidigt hålla fast vid den moderna livsstil som vi har skaffat oss. Däremot så tror jag bara att vi förlorar tid om vi försöker backa bandet och utgå från hur vi levde för många decennier sedan. Vi måste anpassa oss till verkligheten, men vi ska göra det på allra bästa sätt.
Katharina Wallenborg, gruppledare

Trångsundsskogen ett av våra naturreservat

Ett naturreservat inrättas för att en naturtyp eller djurart är värd att skyddas. År 2003 togs beslut om att inrätta naturreservat för Trångsundsskogen. Området rymmer alla typer av skog och där finns flera unika växter och djur, bland annat lunglaven.

Drevvikenpartiet tog initiativ till en utflykt med kommunens naturguide Richard Vestin och närmare 40 personer deltog i den tre timmar långa vandringen. Det blev många stopp där Richard visade och berättade om 400-åriga ekar, brandlyror, hästmyror och orkidéer. En fikapaus med utsikt över Drevviken hann vi också med.
För många var det första gången de besökte Trångsundsskogen men troligen inte den sista. En av deltagarna undrade till och med om man fick gå ut i reservatet som privatperson. 
En av kommunens satsningar framöver är att göra naturreservaten mer tillgängliga och en del i det är de nya skyltar som kommit upp vid entréerna med kartor och information.  
Ingalill Söderberg, politisk sekreterare

Stortorpsparken, en av våra viktiga mötesplatser

I översiktsplanen för 2030 skriver kommunen bland annat: ”För att stärka sammanhållningen och skapa ett attraktivare samhälle behöver olika områden knytas samman vilket kan göras via bebyggelse, mötesplatser, infrastruktur och rekreationsstråk”. Dp har påpekat att det helt saknas en samlingslokal i Länna. När det gäller just Länna och andra områden som växer snabbt så är det lika bra att planera för det från början, för vi vet att det kommer att efterfrågas.
Till skillnad från virtuella och kommersiella mötesplatser är mötet i samlings-lokalen och i andra fysiska mötesplatser i de mindre sammanhangen en icke-anonym företeelse och som fyller en oersättlig demokratisk funktion.
För att utveckla de offentliga fysiska mötesplatserna så räcker det inte med att förlita sig på ideella krafter som föreningar, medlemmar och eldsjälar utan kommunen är en viktig part och resursgivare.
 
I år firar Stortorpsparken 20-årsjubileum. Det är ett gäng glada entusiaster i den ideella Bygdegårdsföreningen Stortorpsparken som från början byggt och drivit parken med små medel. Med kommunen har man ett trettioårigt hyreskontrakt på tomten och får ett bidrag på 60 000 kronor för verksamheten. Kommunen arrangerar också några kulturprogram varje år.
Av Stortorpsparkens egna program är Valborgsfirande det som drar mest publik. I år var det över tvåtusen personer som tittade på brasan, köpte lotter och dansade till levande orkester på dansbanan. Andra arrangemang är julbasar, gökotta och 20-årsjubileet den 3 juni.
Vi ska vara rädda om våra mötesplatser och inte ta dem för givna. Det krävs ofta ett stort arbete och mycket pengar för att hålla dem igång.
Ingalill Söderberg, politisk sekreterare
 

Österhagen

Om någon har läst någonstans att Drevvikenpartiet har varit med och medverkat till bostadsbyggande i Österhagen, så vill vi bara säga att det absolut inte stämmer. Vi är av flera anledningar emot att bygga där, plus att det faktiskt inte finns något sådant beslut.

Vårt ställningstagande är inte temporärt, utan vi anser helt enkelt att platsen är olämplig.

Katharina Wallenborg, kommunalråd