av | 26 maj, 2014 | Bostäder och infrastrukturprojekt, Natur och Miljö
I översiktsplanen för 2030 finns det förslag på att Rickardsviksparken skulle kunna vara lämplig för bostäder. Det säger vi nej till! Visst är det så att man lätt tror att det behövs mer areal än vad det egentligen gör när det ska byggas bostäder och vi är medvetna om att inte hela parken behöver tas i anspråk. Trots det så vill vi låta parken förbli orörd där den så är och vi anser att det finns andra ställen som man kan titta på först för just bostadsbyggande.
Drevvikenpartiet ser gärna mycket högre bebyggelse i Skogås centrum och det finns även annan detaljplanerad mark i närheten som skulle kunna utnyttjas före att man bebygger våra grönytor. Nu är Huddinge en väldigt naturskön kommun med tanke på läget, men det är just det som är dess positiva kännetecken och det gröna som finns mellan våra bostäder har ett otroligt stort värde för många, något som inte ska underskattas.
Inom någon vecka så klubbas förslaget till ÖP -30 i kf och Drevvikenpartiet har som enda parti lämnat ett remissvar och där skriver vi att det vore till stor skada att bygga just här och det bland annat då parken ligger nära både förskolor och grundskolor och vi vill att barn och ungdomar även fortsättningsvis ska kunna ha det här området att röra sig i.
Katharina Wallenborg, ordförande
av | 14 mar, 2014 | Bostäder och infrastrukturprojekt, Mål och Budget
Bostadsdebatten är alltid en het debatt då just en bostad är bland det viktigaste som finns för alla människor. Men att bo kostar och framför allt i vissa delar av landet och Stockholms län leder ligan av naturliga förklaringar. Det här är huvudstaden med dess kranskommuner och inflyttningen hit är enorm. Sedan så har vi alla ungdomar som vill flytta hemifrån och tillsammans är det alltså väldigt många människor som behöver ett boende.
Men smakar det så kostar det och från 2011 till 2012 så ökade byggkostnaden för flerbostadshus med hela 9 procent. 2012 så var produktionskostnaden 42 479 kr per kvadratmeter lägenhetsarea i Storstockholm. I södra Sverige var kostnaden per kvadratmeter i flerbostadshus 23 905 kr. Är det här verkligen rimligt? Verkligen inte!
Sedan så har vi markpriserna och dem är det så klart svårare att göra något åt, för attraktiv mark kostar och i en storstadsregion och framför allt i en huvudstad så är priserna höga. Men produktionskostnaderna bör verkligen ges större utrymme i bostadsdebatten, för här kan man påverkar. Vidare så måste reglerna bli bättre när det gäller bostadsbyggande. Det får inte vara som nu att lagar och olika regler sätter käppar i hjulen.
När det gäller kostnader för att bygga så finns det alltså flera aspekter och att ha bra upphandlare från till exempel kommunala bostadsbolag är en viktig del. Det går alldeles utmärkt att sätta ett tak för vad nya lägenheter får kosta och sedan ta in anbud utefter det och en skicklig förhandlare kan alltså gå även den här vägen istället för den traditionella.
Katharina Wallenborg, gruppledare
av | 24 jan, 2014 | Bostäder och infrastrukturprojekt, Natur och Miljö
Jag har i veckan fortsatt min turné med att träffa företag i Trångsund i syfte att försöka komma fram till vad vi från kommunen kan göra för att stärka deras verksamhet.
Det de flesta av företagarna i centrum vittnar om är att det är svårt att få lönsamhet i verksamheterna och att hyrorna äter upp det mesta av eventuellt överskott. Försök med uteaktiviteter under sommarhalvåret har inte givit så mycket, men torghandeln med frukt och grönt som vi hade under 2013 bidrog ändå till en viss ökad besöksfrekvens i centrum och sågs som ett positivt inslag av såväl företagen som de boende.
 |
| Trångsunds torg med torghandeln i bakgrunden |
Jag själv tror att en ökad och återkommande torgaktivitet skulle generera en högre besöksfrekvens till vårat centrum. Man upplever annars Trångsunds torg som dött och nästan litet meningslöst att besöka, särskilt som mer attraktiva handelsplatser finns att tillgå i både Farsta och Skogås.
Ett medvetande hos oss boende i Trångsund om att ett levande centrum kräver handel och ett visst mått av lojalitet hos oss kunder för att servicen ska finnas kvar är viktig att betona. Det är för oss servicen finns, men om kunderna sviker kommer butiker och tjänster att tvingas stänga. Om vi boende vill ha ett levande centrum med ett aktivt torg är det viktigt att vi också faktiskt nyttjar servicen. Vi har en fantastisk mångfald av service i Trångsund som det är viktigt att vi utnyttjar för att de ska finnas kvar, testa att sprida dina köp och att bryta gamla vanemönster.
Om vi vill ha utökad service måste vi visa ett förändrat kundbeteende, annars står vi snart i en sann dystopi där företag tvingas upphöra med sin verksamhet.
Tomas Ekroth, valledare
av | 20 jan, 2014 | Bostäder och infrastrukturprojekt
I Huddinge har vi som bekant två regionala stadskärnor, men vi är berörda av en tredje och det är den i Haninges centrum. I den ingår Länna handelsområde samt övriga Skogås och Trångsund. Vi i öster är alltså en del av deras stadsutveckling. Nästa år hoppas Haninge på att få utmärkelsen Årets stadskärna. För att vinna så ska man se till att bli ”…den svenska stad som under de närmast föregående åren gjort störst framsteg i sin förnyelse av centrum, genom samarbete mellan både privata och offentliga aktörer.”
Varför skriver jag då om detta? Givetvis så är jag angelägen om en bra utveckling för våra egna två kärnor, men vad som händer i Haninge påverkar även oss i Huddinge. För invånarna i Skogås-Trångsund, vilka faktiskt utgör närmare en fjärdedel av Huddinges befolkning, så påverkas de väldigt mycket av det som händer i grannkommunen. Därför så är det viktig att vi politiker vet vad som är på gång och att vi engagerar oss även i den tredje stadskärnan eftersom vi är berörda. Vi i Drevvikenpartiet har alltid varit måna om att uppmärksamma även Haninges stadskärna och vi har tidigare anordnat öppna möten för att informera om det här till invånarna. Snart kommer vi att bjuda in till ett nytt möte för att bli uppdaterade på det senaste.
Katharina Wallenborg, ordförande
av | 14 aug, 2013 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa), Bostäder och infrastrukturprojekt, Jämställdhet och jämlikhet
Den frågan har jag tagit upp förr och då när det handlar om det tråkiga uttrycket ”utsatta områden”. Nu har jag läst ett nytt och det är ”utanförskapspräglade områden”. Det är inte nytt som sådant, men jag hade i alla fall inte lagt det på minnet ifall jag hade hört det tidigare. Här i Huddinge har vi hittills inte använt det och jag hoppas innerligt att vi invånare slipper att se det nämnas i samma mening som Huddinge kommun. För vem av oss vill bo i ett utanförskapspräglat område? Det räcker att en enda gång använda ett sådant omdöme i till exempel en tidningsintervju så är det sedan otroligt svårt att tvätta bort stämpeln.
Det är inte utan att man undrar hur stor kreativiteten egentligen kan vara när det gäller att hitta på benämningar för områden med problem. Finns det problem så ska dessa identifieras, för det är först då som man kan komma tillrätta med dem, men man behöver inte uppfinna ord som ger en mer nedsättande stämpel än nödvändigt och det av den enkla anledning att det inte är representativt för majoriteten av de boende och det gör att självkänslan för området sjunker hur bra man än trivs där. De flesta människor trivs faktiskt där de bor, även om utomstående kanske inte tror det och då vill man inte att området ska pratas ner.
Vi har bostadsområden i Huddinge där det finns problem av olika slag som är större jämfört med andra delar av kommunen, men det berättigar inte till att prata om utsatthet, utan det bästa vi kan göra är att lyfta fram allt positivt, för det överväger alltid och har man det utgångsläget så är det lättare att förändra det som behövs också. Alla i Huddinge ska tillåtas att känna stolthet för det område som de bor i och det känner man mer anledning till om andra också ser det positiva som finns där.
Katharina Wallenborg, gruppledare
