Folkhälsa och stadsplanering

Vi bygger mycket i Huddinge, både bostäder och annat och vi växer snabbt, vilket vi många gånger har konstaterat. Bra eller dåligt, ja det får var och en själv bedöma. Vi i dp tycker att det går för snabbt, men det är heller inte lätt att stå emot utvecklingen. Däremot så skulle man kunna önska att alla länets 26 kommuner kunde samarbeta bättre och ta lika stort ansvar.

Oavsett ovanstående så är det i Huddinge vi förtroendevalda verkar och framför allt har våra intressen och vi är valda av och ska representera våra väljare här. Det innebär ett ansvar och pratar man om folkhälsa och stadsplanering så är vi inne på ett väldigt stort område. Som engagerad i folkhälsofrågor i många år nu, så ser jag med glädje på hur Huddinge blir allt mer medvetna och kunniga om vikten av att se folkhälsoaspekten när vi bygger. Men med det inte sagt att vi kan och vet allt och inte behöver utvecklas. Snarare så har vårt medvetande lett till att vi inser hur mycket det verkligen finns att göra här och att vi behöver ännu mer kunskap.

Något som för mig är bland det viktigaste att tänka på är att inte bygga barriärer och där det finns sådana så handlar det så klart ofta om stora vägar som skär genom ett område, men en barriär behöver inte alls vara ett stort hinder, vilket en väg är, framför allt för våra yngre invånare. En barriär kan vara i form av mycket, det handlar även om hur karaktären på områdena utformas och hur de länkas samman. Det ska vara ett naturligt flöde mellan dem och då gärna i form av aktiviteter som gör att människor gärna rör sig ute och mellan bostadsområdena.

När det gäller våra vägar och järnvägar så ligger de där de gör och vi behöver dem, men vi ska alltid planera så att man på ett tryggt sätt tar sig över eller under dessa. Har vi gångtunnlar så går de att göra inbjudande med genomtänkt ljussättning och musik istället för otrygga och mörka som istället inbjuder till klotter. Det är ofta detaljerna som gör en kommun till en folkhälsokommun eller till motsatsen och vi är utan tvekan på rätt väg och det är jag stolt över.

Katharina Wallenborg, kommunalråd med ansvar för folkhälsa

Mål och budget för 2014

Igår debatterades och antogs ärendet mål och budget för 2014 i kommunfullmäktige. Det blev en lång dag, speciellt då vi var tio partier som skulle debattera. På det stora hela så skulle jag vilja säga att vi är ganska överens och de fem oppositionspartierna köpte mer eller mindre våra förslag. Bland annat så föreslår vi alla tio samma skattesats, 19:95 precis som vi redan har och i övrigt är det egentligen bara smärre justeringar från de andra när det gäller ekonomin och det gäller i väldigt stor del även textdelarna. Däremot så finns det ju stora skillnader när det gäller infrastruktursatsningar som att Miljöpartiet och Vänsterpartiet inte vill bygga Södertörnsleden och att man vill dra ner på de så viktiga IT-satsningarna.

För oss i Drevvikenpartiet så är bland annat arbetet med Samkraft viktigt där vi jobbar förebyggande bland barn och unga som riskerar att hamna i problem och vi lägger även i år 3 miljoner här. Förebyggande socialt arbete är alltid lika angeläget. Majoriteten föreslår även (vilket de andra ställer sig bakom) att barnahuset i Flemingberg ska permanentas. Tillsammans med några andra var jag nyligen på studiebesök på barnahuset, en fantastisk verksamhet som är mer än viktig.

Det är också angeläget att jobba vidare med maten i våra verksamheter och jag är väldigt glad för att förskolenämnden har bestämt sig för att trycka på vikten av utbildad personal i förskoleköken och även välkomnandet av barnen in i köken igen. Vi vill ge dem ett matintresse redan från början och jag tror att det är något som kommer att gynna deras hälsa resten av livet. Att ha bra vanor från start är en bra försäkring för god folkhälsa.

Inom arbete med folkhälsa finns alltid mer att göra, även i en kommun som Huddinge som jobbar bra med frågorna och jag vill lyfta fram vikten av att fokusera mer på de äldres hälsa. De gamla blir fler då vi bland annat lever längre. De flesta är relativt pigga men oavsett hur man mår så ska vi som kommun ge så bra förutsättningar som möjligt för ett aktivt och harmoniskt åldrande.

För hälsans skull kommer kommunen framöver att jobba mer för att förebygga spelmissbruk, men även för att hjälpa dem som tyvärr redan har fastnat i det här. Med dagens teknik så är detta något som vi måste möta och det är inte en dag för sent att vi gör en större insats här.

Det här var några axplock och vill du titta på debatten så gå in på: http://huddinge.se/live

Katharina Wallenborg, gruppledare

Mat igen!

Det har blivit flera inlägg som rör mat på den här bloggen och fler lär det bli eftersom vi i dp tycker att det här är väldigt viktigt. På måndag har vi i kf ett ärende som heter kommunplan och där redovisar alla nämnder sitt kommande arbete. När det gäller förskolan så finns det under rubriken ”Ekologisk mat” redovisat hur man ska jobba under det här året. Till exempel ska minst 40 procent av våra råvaror och livsmedel vara ekologiska. Speciellt fokus läggs på att laga mat från grunden, något som är bland det bästa vi kan göra för våra barn. Eftersom vi även kommer att fortsätta med att fasa ut E-nummer i den mån det är möjligt, så är hemlagat en stor hjälp.

Nu går inte dokumentet in på några detaljer, men jag hoppas för egen del att alla våra förskolebarn kommer att få chansen att vara delaktiga i matlagningen på något sätt. Att ge dem nyfikenhet och kunskap om vad de äter skapar bra förutsättningar för framtida god mathållning. Ju mer man kan ju mer lustfyllt blir det här med mat och det kommer barnet att ha med sig in i framtiden. Många ungdomar och vuxna har en osund syn på mat och det har vi alltså möjlighet att förebygga om vi börjar tidigt.

De flesta barn går på förskola och här har vi som kommunen en fantastisk chans att göra en stor insats i vårt folkhälsoarbete genom att göra barnen delaktiga i matlagningen. Till exempel genom att de får lära sig varifrån råvarorna kommer, se hur en rätt skapas av dem, få vara med och duka fint och så vidare. Med enkla medel kan vi alltså ge dem väldigt mycket.

Katharina Wallenborg, vice ordförande förskolenämnden samt kommunalråd med ansvar för folkhälsa

Våra ungdomar och deras psykiska hälsa

Alla som jobbar på kontor vet hur lätt högarna växer och hur svårt det kan vara att rensa bort vissa saker. Men nu gör jag återigen ett försök och hittade då en gammal rapport om ungdomars psykiska hälsa, något som jag också har skrivit om tidigare. Som alltid är det vanskligt att peka ut en eller ett par faktorer, men ordentligt med sömn är en grundförutsättning och det är svårt för kommunen och skolan att råda över, men det finns mycket annat som vi kan göra.

Till exempel så har elever som går i skolor med upp till 500 elever jämfört med större skolor bättre trivsel. En bra rektor och lärare som ställer krav och är tydliga är andra saker som påverkar trivsel och hälsa. Det är inget konstigt i det; att veta vad som gäller minskar stressen men det ska självklart inte vara orimliga krav och det måste kompletteras med rätt hjälp om eleven behöver det.

Sedan så mår barn till föräldrar med låga inkomster oftare dåligt och det blir väl ingen förvånad över. En värdig standard anser nog de flesta av oss som självklart och vi ska göra vad vi kan för att alla barn ska ha det bra. Men det är också viktigt att inte göra belastningen för eleverna ännu större genom att kräva pengar hemifrån till olika aktiviteter. Skolan ska vara jämlik och det är bra. Ibland misslyckas det och då ska vi rätta till det så fort vi kan och det finns lagkrav på det här.

Jag vill runda av med något som inte kostar och som gynnar hälsan för oss alla och det är att begränsa tv-tittandet. Självklart så ska man få titta på tv varje dag om man vill, men när det blir för mycket så ökar risken att få beteendeproblem och att bli nedstämd. Något att tänka på när det finns så många kanaler att välja mellan. Att umgås eller läsa en stund kan aldrig underskattas och det lindrar stress på ett helt annat sätt än vad en tv-skärm kan göra.  

Katharina Wallenborg, kommunalråd med ansvar för folkhälsa

Bästa möjliga hälsa

WHO och dess ackrediterade svenska nätverk Nationella healthy cities har som långsiktigt mål att alla ska uppnå så bra hälsa som möjligt och att alla individer ska involveras i det här arbetet. Ingen skulle bli gladare än jag om man lyckades och ska jag vara ärlig så tror jag att det går att komma bra mycket längre i folkhälsoarbetet än vad vi har gjort. Fast man ska heller inte vara negativ och säga att det går alltför sakta, för fler och fler kommuner vaknar och det har sällan pratas så mycket folkhälsa som nu och vi har fått en större insikt i att folkhälsa handlar om allt som vi gör i en kommun. Till exempel är miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen en av Huddinges viktigaste folkhälsoarbetare. Hur de planerar för vägar, tillgång till naturen med mera är för de flesta av oss en av de viktigaste faktorerna för hur bra vi mår.
Men som engagerad även i kostfrågorna – en av vår tids stora folkhälsofrågor – så kan jag inte annat än att i mitt stilla sinne fundera över hur vi ska nå så bra hälsa som möjligt om inte den mat vi äter blir bättre. Även vi som lägger ner både tid och planering när det gäller det vi äter har svårt att äta så bra som vi skulle önska. Tänker man då på dem som aldrig ens lagar mat, så inser man vilken torftig föda de ofta äter. Det ena efter det andra avslöjandet om matfusk kommer ständigt. Med det inte sagt att det inte har fuskats förr, för det har det gjorts ända sedan man började köpa färdiga råvaror, men tekniken har blivit otroligt mycket mer förfinad för att kunna fuska och den drivs ständigt framåt. Sedan har vi fått en radda, jag tusentals, tillsatser som vi inte tidigare åt. Många av dem både naturliga och harmlösa, men långt ifrån alla. Hur påverkar det här vår hälsa och varför är forskningen på samverkanseffekterna kring dessa så bristfällig?
Det är mycket att fundera över, men att debatten kring folkhälsa ändå förs på den nivå som den gör ger mig gott hopp om stora steg i rätt riktning.
Katharina Wallenborg, kommunalråd med ansvar för folkhälsa