av | 30 jan, 2014 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa), Demokrati, Jämställdhet och jämlikhet
Vad innebär det att vara inkluderad? Om vi tar ordets negativa motsats och analyserar det litet kort, exkluderande. Att vara exkluderad eller utesluten från en grupp, samhället eller arbetsmarknaden är något som antingen bryter mot demokratins värdegrund eller till och med mot de mänskliga rättigheterna i fråga om rätten till liv och förutsättning att förverkliga sig själv.
Ett inkluderande är ett berikande, det innebär en möjlighet för gruppen, samhället eller arbetsmarknaden att få ta del av unika erfarenheter. Varje individ bär på ett batteri av erfarenheter som i många fall kan vara ovärderliga för den som väljer att inkludera.
Katharina skrev insiktsfullt senast här på bloggen om funktionshindrade på arbetsmarknaden och att även piercade individer räknades in i statistiken. Jag menar att listan kan göras betydligt längre. Att ha ett icke svenskklingande namn eller att ha ett mindre attraktivt yttre är faktorer som kan innebära ett funktionshinder på en arbetsmarknad som styrs av tillgång och efterfrågan. Många av dessa individer kan dessutom vittna om ogynnsamma förhållanden då arbetsmarknaden borde stå till de sökandes fördel.
Är det inte vad individen kan tillföra i fråga om erfarenhet och kompetens som bör styra? Att inkludera en arbetsmarknads-handikappad borde ju öppna upp för en ny marknad för den organisation som väljer att inkludera hellre än att agera exkluderande.
Jag hoppas på ett inkluderande 2014
Tomas Ekroth, valledare för Drevvikenpartiet
av | 12 dec, 2013 | Barnomsorg, Jämställdhet och jämlikhet
Kanske har du tagit del av debatten kring språk- och talförskolan här i Huddinge. Vi har flera barn som har behov av stöd och fler blir det och tyvärr så finns det en begränsning geografiskt i hur bra vi är på att erbjuda plats på språk- och talförskola. Nu kommer kommunen att arbeta om organiseringen och bli bredare just när det gäller geografin. Det gör vi genom att skapa fler avdelningar för de här barnen. Vissa föräldrar tackar nämligen nej till plats då resorna kan bli långa, vilket för vissa barn är jobbigt när man är så liten.
Det finns farhågor om att kvalitén ska bli sämre för att förvaltningen nu genomför vissa förändringar och bland annat på grund av att vi ska integrera barnen med andra barn utan dessa problem. För mig som är engagerad i jämlikhetsfrågor så känns det enbart positivt. Det är viktigt att vi lär känna varandra och ser att vi kan vara olika men ändå ha en självklar plats i till exempel en förskolegrupp eller på något annat ställe i samhället.
Givetvis kommer barnen fortsätta att få allt stöd som de behöver och förändringen ska ses som ett komplement då språk- och talförskolan i Flemingsberg kommer att fortsätta sin verksamhet, men fler förskolor än de få som har det idag får alltså språk- och talavdelningar. Den senaste forskningen visar att vi ska jobba inkluderande här och inte exkluderande och så önskar jag att man tänkte inom fler områden.
Katharina Wallenborg, vice ordförande förskolenämnden
av | 13 nov, 2013 | Demokrati, Jämställdhet och jämlikhet
Igår var jag för Drevvikenpartiets räkning med i en paneldebatt tillsammans med andra Huddingepolitiker. Det var Kvinnojouren som hade bjudit in till denna viktiga och intressanta kväll. Den började med information om jouren och regeringens arbete för att minska våld i hemmet mot kvinnor. Det är sorgligt att vi lever i ett samhälle där kvinnojourer ska behövas och diskussionerna hade stort fokus på hur vi kan förebygga sådant här. Men vi fick också höra om hur svårt det kan vara för en kvinna när hon hamnar i exempelvis en rättsprocess. Det är inte lätt att driva sin sak om kanske vårdnaden om barnen när man ska träffa sin förövare igen första gången efter det sista övergreppet. Diskussionen handlade även om varför det är kvinnan som ska behöva lämna hemmet och inte tvärtom, ifall hon nu skulle vilja bo kvar.
Det finns så otroligt mycket mer att göra och själv efterlyste jag bland annat att den här debatten alltid måste vara levande så att inte frågan kommer i skymundan. Jag tror även att vi föräldrar kan göra en avgörande insats här. Hur talar vi till våra barn? Vilket språk använder vi? Anser vi som de förebilder vi är att dispyter löses med våld?
För inte så länge sedan så kallade en kändis i Sverige en annan för ”jävla fitta”. Vilka signaler sänder det till hennes barn och alla andra barn och ungdomar? Pratar man på det här sättet så säger man indirekt till sina söner att det är okej att inte visa tjejer respekt och ännu värre, man lär sina döttrar att de inte är värda mer än att de får ta sådant här. Det stärker verkligen inte deras självkänsla och lär dem när det är dags att reagera för att man blir illa behandlad.
I Huddinge har vi ett mycket gott samarbete med Kvinnojouren och de får ekonomiskt stöd från kommunen, men trots detta så var vi överens om att vi alla kan göra mer för att stödja och uppmärksamma deras arbete. Heder åt den här verksamheten. ”Tyvärr” så fyller de 30 år i år och jag hoppas innerligt att de inte ska behövas i 30 år till.
Katharina Wallenborg, kommunalråd med ansvar för jämställdhet och folkhälsa
av | 14 aug, 2013 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa), Bostäder och infrastrukturprojekt, Jämställdhet och jämlikhet
Den frågan har jag tagit upp förr och då när det handlar om det tråkiga uttrycket ”utsatta områden”. Nu har jag läst ett nytt och det är ”utanförskapspräglade områden”. Det är inte nytt som sådant, men jag hade i alla fall inte lagt det på minnet ifall jag hade hört det tidigare. Här i Huddinge har vi hittills inte använt det och jag hoppas innerligt att vi invånare slipper att se det nämnas i samma mening som Huddinge kommun. För vem av oss vill bo i ett utanförskapspräglat område? Det räcker att en enda gång använda ett sådant omdöme i till exempel en tidningsintervju så är det sedan otroligt svårt att tvätta bort stämpeln.
Det är inte utan att man undrar hur stor kreativiteten egentligen kan vara när det gäller att hitta på benämningar för områden med problem. Finns det problem så ska dessa identifieras, för det är först då som man kan komma tillrätta med dem, men man behöver inte uppfinna ord som ger en mer nedsättande stämpel än nödvändigt och det av den enkla anledning att det inte är representativt för majoriteten av de boende och det gör att självkänslan för området sjunker hur bra man än trivs där. De flesta människor trivs faktiskt där de bor, även om utomstående kanske inte tror det och då vill man inte att området ska pratas ner.
Vi har bostadsområden i Huddinge där det finns problem av olika slag som är större jämfört med andra delar av kommunen, men det berättigar inte till att prata om utsatthet, utan det bästa vi kan göra är att lyfta fram allt positivt, för det överväger alltid och har man det utgångsläget så är det lättare att förändra det som behövs också. Alla i Huddinge ska tillåtas att känna stolthet för det område som de bor i och det känner man mer anledning till om andra också ser det positiva som finns där.
Katharina Wallenborg, gruppledare
av | 10 dec, 2012 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa), Demokrati
Du har säkert hört begreppet tidigare och du kommer säkert att höra det många gånger igen. Politiker och tjänstemän ska nu vara med i en tävling där regeringen delar ut 100 miljoner kronor nästa år och lika mycket året därpå till den kommun som är bäst på att minska denna utsatthet. De kommuner som blir bäst på att lösa sociala problem med mera vinner i denna tävling mest pengar. Kritiken har kommit både från oppositionspolitiker och från företrädare för allianspartierna även om det finns vissa politiker lokalt som tycker att idén är bra.
Jag tycker att det är toppen om det går att lösa de problem som finns, men att sätta vissa på kartan på det här viset är jag väldigt tveksam till då man återigen offentligt bekräftar var problemen finns och indirekt vart man inte ska flytta om man går i de tankarna, eller till och med får människor att flytta till andra bostadsområden. Ingen vill ju bo i ett utsatt område, eller hur!
Det finns många andra sätt att ta tag i problemen anser jag och tänker osökt på storstadssatsningen som blev ett projekt med en utvärdering som inte sa speciellt mycket. Det gjorde heller inte att namnet Skogås fick en knuff i rätt riktning, speciellt inte som vi tragiskt nog hade två mord i kommundelen veckan innan den trädde i kraft. Jag hade önskat att man skjutit till pengar på annat sätt än att Huddinge tillsammans med sex andra kommuner fick symbolisera vart problemen var som störst.
Den här gången är det alltså en tävling som ska pågå och nio kommuner ingår. Huddinge är inte en av dem.
Katharina Wallenborg, ordförande
