av | 27 nov, 2014 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa), Sociala frågor, Trygghet och brottsförebyggande
Systembolaget bjöd i veckan in till ett seminarium om sambandet mellan alkohol och våld. Det är inget nytt man kommit på utan olika studier visar att i mellan 50 och 80 procent av alla våldsbrott spelar alkohol en betydande roll. För mord gäller att 75–80 procent av gärningsmännen är alkoholpåverkade och nästan lika många av offren.
Seminariet gav en lite bredare bild av orsakssammanhangen och visade även på några åtgärder för att minska antalet våldsbrott. Bland annat kan man konstatera att vad man dricker har betydelse och hur gammal man är. Vid mord är det framför allt sprit och vid misshandelsfallen öl som konsumerats.
En forskare berättade hur alkoholen förändrar våra sinnen. Den sänker hämningar, får oss att göra andra bedömningar och vi kan inte se konsekvenser av våra handlingar lika bra som i nyktert tillstånd. Förmågan att ta in information minskar och vi har svårare att tolka andra vilket leder till missförstånd och provokation.
 |
| Ur Systembolagets kunskapsöversikt om sambanden mellan alkohol och våld |
Trots att de som konsumerar alkohol minst en gång i veckan har ökat så har berusningsdrickandet minskat vilket leder till minskat våld. Andelen ungdomar som intensivkonsumerar alkohol har också minskat kraftigt.
Serveringstillstånden har tredubblats sedan slutet på 1970-talet och fyrdubblats i Stockholm. Här har dock STAD-projektet med ansvarsfull alkoholservering gjort mycket för att minska de negativa effekterna. För varje extra timme som krogarna har öppet på natten ökar våldsbrotten med 16 procent. De hoppas med sina goda resultat även kunna ta sig an problemen på idrottsarenor och kanske festivaler.
Polisen i Växjö har startat Kronobergsmodellen som går ut på att man jobbar offensivt mot langning och kräver föräldrarna på ansvar för sina minderåriga barn. De har fått stor uppmärksamhet, inte minst i sociala medier, för sina goda resultat och metoden sprids nu över landet.
Något som flera av föreläsarna tog upp är vikten av samverkan mellan olika myndigheter, näringslivet, kommunen och föräldrarna för att ingen under 18 år ska dricka alkohol.
Ingalill Söderberg, ledamot i socialnämnden
av | 13 okt, 2014 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa)
Av resultaten av befolkningsundersökningen kan man utläsa att det går åt rätt håll när det gäller folkhälsan i Huddinge. Mycket kan dock bli bättre.
Med ledning av de uppgifter som de svarande gett om sin vikt och längd kan man se att 54 procent är normalviktiga. Det är en ökning med fyra procentenheter sedan undersökningen för två år sedan. Andelen som har övervikt eller fetma har minskat med tre procentenheter till 44 procent. Skogås sticker dock ut med 17 procent fetma och 36 procent övervikt. Det allmänna hälsotillståndet upplevs också mycket sämre i Skogås än i Trångsund.
När det gäller rökning så uppger 18 procent att de röker dagligen eller någon gång då och då (20 procent 2012). Andelen som röker är högst i åldersgrupperna 18–30 år och 51–64 år. I den yngsta åldersgruppen har dock andelen minskat något sedan 2012.
36 procent av Huddingeborna dricker alkohol en gång i veckan eller oftare, vilket är en tydlig minskning jämfört med för två år sedan (42 procent).
Två procent uppger att de har använt narkotika någon gång under de senaste 12 månaderna. Det är samma andel som 2012. För Trångsunds del är det dock 4 procent. Bland personer i åldersgruppen 18–30 år har sju procent använt narkotika det senaste året.
 |
| Utegymet i Visättra, något som vi vill ha på flera platser, även i Östra kommundelen |
29 procent är medlemmar i en eller flera idrottsföreningar och 44 procent är medlemmar i andra föreningar eller organisationer. Deltagarna har fått rangordna vilka fritidsaktiviteter som kommunen främst ska satsa på. Natur, sjöar och parkområden samt idrott är högst prioriterat i alla kommundelar. Minst prioriterat är föreningsverksamhet.
Ingalill Söderberg, politisk sekreterare
av | 9 okt, 2014 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa), Bostäder och infrastrukturprojekt
Kan man göra något för att motverka trenden med en allt fetare befolkning genom hur vi bygger våra samhällen? Ja, genom att underlätta för människor att göra rätt val, till exempel att röra på sig.
Vi var inbjudna till en mycket intressant förmiddag igår med arkitekten Marianne Dock från Malmö som jobbat mycket med dessa frågor. Hon visade många tänkvärda bilder på hur man kan bygga om och förtäta för att öka tryggheten och samtidigt överbrygga barriärer, såväl fysiska som mentala. Om man underlättar för möten kan det öka förståelsen för andra människor. På så vis kan man få ett större socialt utbyte i bostadsområdena och även påverka hälsan.
 |
| Genom att bygga in mötesplatser kan man påverka hälsan hos de boende |
Flera byggföretag har börjat ta socialt ansvar när de planerar och bygger nya områden. Man ska försöka tillföra sådant som saknas i området till exempel arbetsplatser, kommersiell service eller fritidsaktiviteter och använda de grönytor med mera som finns genom att förenkla tillträdet. Det måste också finnas ett tydligt ansvar för skötsel och underhåll men också samverkan mellan olika aktörer.
Nya sätt att tänka kan också innebära ett nytt sätt att finansiera byggena. Genom att låna av framtiden, det vill säga räkna med att man får igen pengarna längre fram i form av minskade sociala- och sjukvårdsinsatser.
Huddinge är en bit på väg i det som kallas hälsosam samhällsplanering men det gäller att alla är med på tåget och att vi fortsätter att jobba förvaltningsövergripande.
Ingalill Söderberg, politisk sekreterare
av | 9 okt, 2014 | Grundskola, Natur och Miljö
Så lyder en rubrik i Dagens Samhälle. En forskare vid Lantbruksuniversitetet i Alnarp har konstaterat att barn som rör på sig presterar bättre i skolan än de som inte rör på sig och att många skolor inte har sådana skolgårdar att barnen inspireras till rörelse på rasterna. Jag gillar när man får bekräftelse från forskningen på insikter man själv haft sedan länge. Så även nu.
 |
| Skolgården på Trångsundsskolan |
För något år sedan kom det till min kännedom att skolgården på Vretskolan i Skogås inte var utrustad för de lågstadiebarn som hade börjat där. Det visade sig vara alldeles riktigt. Efter mitt påpekande i grundskolenämnden blev det en upprustning där, men i mitt tycke inte tillräckligt. Detta diskuterade jag med Cem Delen (FP), som hade ryckt in som ordförande i nämnden. Jag föreslog då att man borde göra en inventering av alla kommunens skolgårdar och därefter komplettera dem efter angelägenhetsgrad.
Denna idé presenterades i nämnden och gillades av alla, varför vi beslutade att genomföra en sådan. Denna är nu genomförd och pengar till upprustning tillförs årligen både från kommunen och från fastighetsägare Huge. Ibland är politik roligt och givande.
Leif Dyrvall, ledamot i grundskolenämnden
av | 30 jan, 2014 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa), Demokrati, Jämställdhet och jämlikhet
Vad innebär det att vara inkluderad? Om vi tar ordets negativa motsats och analyserar det litet kort, exkluderande. Att vara exkluderad eller utesluten från en grupp, samhället eller arbetsmarknaden är något som antingen bryter mot demokratins värdegrund eller till och med mot de mänskliga rättigheterna i fråga om rätten till liv och förutsättning att förverkliga sig själv.
Ett inkluderande är ett berikande, det innebär en möjlighet för gruppen, samhället eller arbetsmarknaden att få ta del av unika erfarenheter. Varje individ bär på ett batteri av erfarenheter som i många fall kan vara ovärderliga för den som väljer att inkludera.
Katharina skrev insiktsfullt senast här på bloggen om funktionshindrade på arbetsmarknaden och att även piercade individer räknades in i statistiken. Jag menar att listan kan göras betydligt längre. Att ha ett icke svenskklingande namn eller att ha ett mindre attraktivt yttre är faktorer som kan innebära ett funktionshinder på en arbetsmarknad som styrs av tillgång och efterfrågan. Många av dessa individer kan dessutom vittna om ogynnsamma förhållanden då arbetsmarknaden borde stå till de sökandes fördel.
Är det inte vad individen kan tillföra i fråga om erfarenhet och kompetens som bör styra? Att inkludera en arbetsmarknads-handikappad borde ju öppna upp för en ny marknad för den organisation som väljer att inkludera hellre än att agera exkluderande.
Jag hoppas på ett inkluderande 2014
Tomas Ekroth, valledare för Drevvikenpartiet
