Måste alla flerbostadshus byggas i betong?

Nej, verkligen inte och visste du att världens högsta flerbostadshus i trä ligger i Sundbyberg i Storstockholm? Flera andra länder sneglar nu på Sverige för att få tips och kunskap om hur man bygger på det här sättet. Drevvikenpartiet var i valet tydliga med att vi vill bygga på höjden i stället för på bredden då vi måste ta tillvara på våra otroligt värdefulla grönytor i Huddinge. Kan vi dessutom bygga med naturliga material så ser vi det som en extra bonus.

När man mäter energiåtgång för bostäder så görs det först sedan huset står klart och människor har flyttat in, men energiåtgången och byggtiden innan är enorm och där har trähus en viktig roll att fylla. Det blir dessutom en roligare variation på bostadshusen vilket brukar uppskattas.

Ta dig gärna tiden att titta på följande film: https://www.youtube.com/watch?v=n5pGtQzVr8Q

Jag tror att du kommer att bli imponerad!

Katharina Wallenborg, ordförande

Planering av Stockholmsregionen är ingen barnlek

När landstingets avdelning för tillväxt, miljö och regionplanering, TMR bjöd in till en heldagskonferens om läget i Stockholmsregionen 2014 presenterades bland annat en ny stor bok om arbetet med planering sedan 1958. I den beskrivs arbetet med olika planer och utfallet av dem under mer än femtio år. Mycket av planerna känner vi igen i den nu gällande planen Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010. Den har funnits i fyra år och man börjar nu planera för en ny. För även om utvecklingen går snabbt och det nu byggs mer än någonsin så finns det många områden kvar att planera.
 
I RUFS 2010 pekas bland annat de regionala stadskärnorna ut varav vi har två i Huddinge kommun, Flemingsberg och Kungens kurva/Skärholmen. Det som påverkar vår östra kommundel mest är däremot Haninges regionala kärna som i ytterkanten även omfattar Länna och Skogås. Här måste vi bli bättre på att samarbeta över kommungränsen. På konferensen fick vi en presentation av planerna för nytt sjukhus kombinerat med biograf, handel och bostäder vid Handen terminalen. Ett stort och spännande projekt.
RUFS-konferensen innan alla deltagare tagit plats i Aula Medica vid Karolinska institutet
 
Något som man alltid kan bli bättre på är hur stadsplaneringen kan bidra till ökad social hållbarhet. Det handlar bland annat om hur vi gör områden mer jämlika och hur vi underlättar för möten mellan människor och motverkar segregation. Det kan vara enkla saker som hur vi planerar belysning eller vegetation men också etablering av näringsliv och kultur. De här frågorna lyfter Dp fram genom vårt ansvarsområde folkhälsa.
 
I Huddinge kommuns översiktsplan som antogs i juni finns ett övergripande mål om att skapa levande stadsmiljöer genom funktionsblandning, förtätning och närhet till service men också bevarande av grönytor och satsning på gång- cykel- och kollektivtrafik. Bra målsättningar men det är upp till oss politiker att se till att det förverkligas i varje enskild plan framöver.

 

Ingalill Söderberg, politisk sekreterare

Påverkar samhällsplaneringen hälsan?

Kan man göra något för att motverka trenden med en allt fetare befolkning genom hur vi bygger våra samhällen? Ja, genom att underlätta för människor att göra rätt val, till exempel att röra på sig.
Vi var inbjudna till en mycket intressant förmiddag igår med arkitekten Marianne Dock från Malmö som jobbat mycket med dessa frågor. Hon visade många tänkvärda bilder på hur man kan bygga om och förtäta för att öka tryggheten och samtidigt överbrygga barriärer, såväl fysiska som mentala. Om man underlättar för möten kan det öka förståelsen för andra människor. På så vis kan man få ett större socialt utbyte i bostadsområdena och även påverka hälsan.
Genom att bygga in mötesplatser kan man påverka hälsan hos de boende
Flera byggföretag har börjat ta socialt ansvar när de planerar och bygger nya områden. Man ska försöka tillföra sådant som saknas i området till exempel arbetsplatser, kommersiell service eller fritidsaktiviteter och använda de grönytor med mera som finns genom att förenkla tillträdet. Det måste också finnas ett tydligt ansvar för skötsel och underhåll men också samverkan mellan olika aktörer.
Nya sätt att tänka kan också innebära ett nytt sätt att finansiera byggena. Genom att låna av framtiden, det vill säga räkna med att man får igen pengarna längre fram i form av minskade sociala- och sjukvårdsinsatser.
Huddinge är en bit på väg i det som kallas hälsosam samhällsplanering men det gäller att alla är med på tåget och att vi fortsätter att jobba förvaltningsövergripande.

 

Ingalill Söderberg, politisk sekreterare

Dialog viktigt för genomförande av planer

Nu har Översiktplan 2030 som beslutades i kommunfullmäktige i juni vunnit laga kraft. För att fira det bjöds politiker och tjänstemän in till en inspirationsdag med föredrag från forskare och andra kommuner. Det var bland andra våra grannar Botkyrka och Stockholms Stad.
 
 I Stockholm har man redan hunnit jobba i några år med sin plan och man har lärt sig att det inte går att bara köra på med förtätning av stadsdelar utan en verklig dialog med invånarna. Då kan man få invånarna att gå från att tänka bara på ”mitt hus” till ”vårt bostadsområde” och så småningom ”helhetssyn på lokalsamhället”.
 
Det är många nya bostäder som ska byggas både i Stockholm och i Huddinge framöver. Lika viktigt är att den kommunala servicen med förskolor, skolor och infrastruktur hänger med men också arbetsplatser, handel och fritidsaktiviteter. Här känns det som att Huddinge kommun är väl medveten om problemet men vi måste också ligga på och bevaka att det finns planer för nya förskolor med mera.
Läs mer om ÖP 2030 på huddinge.se

 

När nu Översikstplan 2030 ska bli verklighet kommer vi att fortsätta att bevaka det som vi var kritiska till i remissomgången som bebyggelse i Rickardsviksparken men också att det som vi är positiva till, som omvandling av industriområdet mellan Skogås och Trångsund till bostäder, blir så bra som möjligt.

 

Ingalill Söderberg, politisk sekreterare

Skyskrapa i Skogås centrum

Ja du har säkert sett vårt budskap om att vi vill ha en skyskrapa i Skogås centrum och högst upp så vill vi ha en restaurang med panoramautsikt. Nu ska man inte läsa in mer i detta än vad det faktiskt är; det är inte så att vi är ute efter ett nytt Manhattan, men vad vi vill är att vi ska värna de grönytor som finns i vår kommundel.

Vi vet att många politiker och tjänstemän är frestade att sätta spaden i backen på både Österhage och i Rickardsviksparken och även andra grönområden och små skogar som finns hos oss. Självklart så menar vi inte att det bara är i övriga Huddinge som bostäder ska byggas, men vi vill göra det i en takt som kommunen klarar av och vi vill att man främst tittar var det finns redan detaljplanerad mark och hur man kan bygga på höjden nära kollektivtrafiken och centrumen.

Att bygga en skyskrapa är inte gjort i en nafs. Bland annat så är brandsäkerheten en mer komplicerad fråga, men vi menar att även den går att lösa. När det gäller boendeparkeringar så vill vi se paternostersystem i kommunen (alltså att det där det är möjligt bygga ”hissgarage” ner i backen) och vi tror även att ett högt hus skulle kunna ge mer karaktär till Skogås centrum.

Att toppa huset med en restaurang som invånarna kan sitta och njuta i och dessutom se ända in till stan vore heller inte dumt. Det kommer kanske att ta ett antal år innan det här blir verklighet, men börjar man aldrig diskutera frågan så kommer det aldrig att bli av och då kanske ytterligare gröna ytor ryker och det kan vi inte acceptera helt enkelt.

Katharina Wallenborg, gruppledare

Skam den som ger sig

Vi har under årens lopp legat på om den förslumning som pågår i vår kommundel. Om klotter och förstörelse, om sopor och skräp. Vi har påtalat missförhållanden i samhällsbyggnadsnämnden, i Brottsförebyggande rådet och vi har uppvaktat Trafikverket. Vi har skrivit, vi har ringt, vi har framfört muntliga synpunkter. Vi har skrivit insändare, vi har lämnat förslag på lösningar.
Hut går hem. Det verkar som om man nu från kommunen försöker hitta samarbetslösningar med andra aktörer.

Var säkra på att vi i Drevvikenpartiet inte har gett upp. Tappade sugar gäller inte oss. 

Leif Dyrvall, vice orförande
Klotter på en av våra järnvägsviadukter.