av | 11 jan, 2013 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa)
Det har blivit flera inlägg som rör mat på den här bloggen och fler lär det bli eftersom vi i dp tycker att det här är väldigt viktigt. På måndag har vi i kf ett ärende som heter kommunplan och där redovisar alla nämnder sitt kommande arbete. När det gäller förskolan så finns det under rubriken ”Ekologisk mat” redovisat hur man ska jobba under det här året. Till exempel ska minst 40 procent av våra råvaror och livsmedel vara ekologiska. Speciellt fokus läggs på att laga mat från grunden, något som är bland det bästa vi kan göra för våra barn. Eftersom vi även kommer att fortsätta med att fasa ut E-nummer i den mån det är möjligt, så är hemlagat en stor hjälp.
Nu går inte dokumentet in på några detaljer, men jag hoppas för egen del att alla våra förskolebarn kommer att få chansen att vara delaktiga i matlagningen på något sätt. Att ge dem nyfikenhet och kunskap om vad de äter skapar bra förutsättningar för framtida god mathållning. Ju mer man kan ju mer lustfyllt blir det här med mat och det kommer barnet att ha med sig in i framtiden. Många ungdomar och vuxna har en osund syn på mat och det har vi alltså möjlighet att förebygga om vi börjar tidigt.
De flesta barn går på förskola och här har vi som kommunen en fantastisk chans att göra en stor insats i vårt folkhälsoarbete genom att göra barnen delaktiga i matlagningen. Till exempel genom att de får lära sig varifrån råvarorna kommer, se hur en rätt skapas av dem, få vara med och duka fint och så vidare. Med enkla medel kan vi alltså ge dem väldigt mycket.
Katharina Wallenborg, vice ordförande förskolenämnden samt kommunalråd med ansvar för folkhälsa
av | 10 dec, 2012 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa), Demokrati
Du har säkert hört begreppet tidigare och du kommer säkert att höra det många gånger igen. Politiker och tjänstemän ska nu vara med i en tävling där regeringen delar ut 100 miljoner kronor nästa år och lika mycket året därpå till den kommun som är bäst på att minska denna utsatthet. De kommuner som blir bäst på att lösa sociala problem med mera vinner i denna tävling mest pengar. Kritiken har kommit både från oppositionspolitiker och från företrädare för allianspartierna även om det finns vissa politiker lokalt som tycker att idén är bra.
Jag tycker att det är toppen om det går att lösa de problem som finns, men att sätta vissa på kartan på det här viset är jag väldigt tveksam till då man återigen offentligt bekräftar var problemen finns och indirekt vart man inte ska flytta om man går i de tankarna, eller till och med får människor att flytta till andra bostadsområden. Ingen vill ju bo i ett utsatt område, eller hur!
Det finns många andra sätt att ta tag i problemen anser jag och tänker osökt på storstadssatsningen som blev ett projekt med en utvärdering som inte sa speciellt mycket. Det gjorde heller inte att namnet Skogås fick en knuff i rätt riktning, speciellt inte som vi tragiskt nog hade två mord i kommundelen veckan innan den trädde i kraft. Jag hade önskat att man skjutit till pengar på annat sätt än att Huddinge tillsammans med sex andra kommuner fick symbolisera vart problemen var som störst.
Den här gången är det alltså en tävling som ska pågå och nio kommuner ingår. Huddinge är inte en av dem.
Katharina Wallenborg, ordförande
av | 7 dec, 2012 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa), Bostäder och infrastrukturprojekt, Demokrati
Man kan undra hur många gånger politiker och tjänstemän egentligen har diskuterat Vårby och kommundelens bostadssituation. Vi pratar allt som oftast om blandade upplåtelseformer, men varför är Vårby undantaget från detta? Nu vet jag att ambitionen är att blanda bättre, men faktum kvarstår: 70 procent bor i hyresrätt. För många är det en bra form av boende, men man måste ha möjlighet att välja annan upplåtelseform om man skulle vilja det.
Ett annat problem i Vårby är trångboddheten. Ingen annan kommundel har så få bostäder som är större än tre rum och kök som just denna. Nu är det visserligen bara 27 procent som säger sig bo för trångt, men visst är det praktiskt att ha lite större om familjen växer. Däremot så är det viktigt att ha ettor och tvåor också och det i alla delar av Huddinge så klart, för när det är dags att flytta hemifrån så är det oftast en mindre bostad som man börjar med. För övrigt så är det många som bor ensamma längre fram i livet som också vill ha en liten lägenhet, så efterfrågan på dessa kommer alltid att finnas.
Vill vi göra Vårby attraktivt så är en större variation när det gäller bostäderna ett måste, det är jag övertygad om och förutsättningarna finns utan tvekan. Det är en vacker kommundel och den ligger dessutom längs tunnelbanan, vilken är den enda som finns i Huddinge. Nära till Kungens kurva är det också, nordens största köpcentrum. Avslutningsvis så vill jag säga att vi i majoriteten jobbar för ovanstående och jag hoppas att det inte kommer att ta allt för lång tid innan vi är i land med arbetet.
Katharina Wallenborg, ordförande
av | 5 dec, 2012 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa)
Alla som jobbar på kontor vet hur lätt högarna växer och hur svårt det kan vara att rensa bort vissa saker. Men nu gör jag återigen ett försök och hittade då en gammal rapport om ungdomars psykiska hälsa, något som jag också har skrivit om tidigare. Som alltid är det vanskligt att peka ut en eller ett par faktorer, men ordentligt med sömn är en grundförutsättning och det är svårt för kommunen och skolan att råda över, men det finns mycket annat som vi kan göra.
Till exempel så har elever som går i skolor med upp till 500 elever jämfört med större skolor bättre trivsel. En bra rektor och lärare som ställer krav och är tydliga är andra saker som påverkar trivsel och hälsa. Det är inget konstigt i det; att veta vad som gäller minskar stressen men det ska självklart inte vara orimliga krav och det måste kompletteras med rätt hjälp om eleven behöver det.
Sedan så mår barn till föräldrar med låga inkomster oftare dåligt och det blir väl ingen förvånad över. En värdig standard anser nog de flesta av oss som självklart och vi ska göra vad vi kan för att alla barn ska ha det bra. Men det är också viktigt att inte göra belastningen för eleverna ännu större genom att kräva pengar hemifrån till olika aktiviteter. Skolan ska vara jämlik och det är bra. Ibland misslyckas det och då ska vi rätta till det så fort vi kan och det finns lagkrav på det här.
Jag vill runda av med något som inte kostar och som gynnar hälsan för oss alla och det är att begränsa tv-tittandet. Självklart så ska man få titta på tv varje dag om man vill, men när det blir för mycket så ökar risken att få beteendeproblem och att bli nedstämd. Något att tänka på när det finns så många kanaler att välja mellan. Att umgås eller läsa en stund kan aldrig underskattas och det lindrar stress på ett helt annat sätt än vad en tv-skärm kan göra.
Katharina Wallenborg, kommunalråd med ansvar för folkhälsa
av | 19 nov, 2012 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa), Sociala frågor
I socialutskott 3 där jag sitter som ersättare får vi ofta ärenden där missbrukare ska placeras på olika behandlingshem. Av utredningarna framgår oftast att de börjat väldigt tidigt med alkohol och andra droger. Några exempel: Man provade cannabis vid 12 år, provat heroin vid 20 och sen det mesta. Kvinna alkoholdebut vid 12 år, berusad tre gånger per vecka vid 14 år, tog cannabis och ecstasy vid 14 år, provade kokain vid 15 år och använde det två gånger per vecka vid 17 år. Man sniffade i sjuan, rökte cannabis vid 13 år och regelbundet vid 16, amfetamin vid 14 år och regelbundet vid 18 år, missbrukat ADHD-medicin. Kvinna alkoholdebut vid 10 år, använde cannabis och amfetamin regelbundet vid 11 år, tog heroin vid 12 år och metadon med mera vid 15 år.
En entydig forskning visar att de som börjar dricka alkohol tidigt också har en större risk att utveckla missbruk senare i livet. Håkan Fransson, drogförebyggare i Öckerö kommun berättade under Huddinge demokratidagar hur de lyckats halvera ungdomsdrickandet och skjuta upp alkoholdebuten med mer än två år, från jullovet årskurs sju till sommaren efter nian. Det är viktiga år inte bara för att risken för missbruk minskar utan också för unga kroppar inte är gjorda för att tåla alkohol förrän i 25-årsåldern. Dessutom är risken för olyckor och misshandel betydligt högre om man är berusad.
I verksamhetsplanen för socialnämnden i Huddinge finns flera insatser för att komma tillrätta med hög alkohol- och droganvändning hos våra ungdomar. Förebyggande insatser lönar sig i längden. I Öckerö har man dessutom sett att minskningen av alkoholkonsumtionen bland ungdomar också gett en minskning av rökning, narkotikamissbruk och skolk. Jag saknar ett lika tydligt politiskt ställningstagande att vi i Huddinge kommun inte accepterar att ungdomar under 18 år dricker alkohol.
Ingalill Söderberg, ledamot i socialnämnden
av | 18 jun, 2012 | (Folk)Hälsa (kost, idrott psykisk hälsa), Natur och Miljö
Huddinge kommun har en stor andel invånare och medborgare som dagligen äter i våra olika kök. Det här ställer krav och det är viktigt att vi gör så bra val som möjligt när vi upphandlar råvaror och livsmedel. Eftersom vi i kommunen är mån om både hälsa och djurhållning så gör vi också det. Däremot är det inte så enkelt som det låter. Många är inblandade i de upphandlingar som vi gör och förutom bra val när det gäller näring, miljö och etik, så ska man hålla reda på alla av framför allt EU uppsatta regler.
Miljöstyrningsrådet har tagit fram vägledande rekommendationer och man kan lägga sig på olika nivåer och det gäller även vilka krav man vill ställa på djurhållningen. För mig är den delen av upphandling lika viktig som allt annat. Det borde vara oacceptabelt att knipsa näbbar och knorrar och så vidare. Det finns två nivåer på krav och den lägsta heter baskrav. Där finns till exempel inga restriktioner mot att knipsa näbbar på höns.
Utöver det här så finns det mycket annat att fundera över då vi köper in stora mängder kött. Köttindustrin har i de flesta fall förvandlats till en fabriksindustri och även med de bästa intentioner kan det vara svårt att göra bra upphandlingar utifrån etik. Men jag tror att vi är på rätt väg då vi får ett allt större medvetande både bland personal och bland politiker. Jag kommer i alla fall att jobba för att vi ska bli tuffare även här. Det kräver dock en hel del kunskap, men vi har duktiga tjänstemän i kommunen och kompetensen blir hela tiden bättre. Det känns bra, för även om vi måste följa vissa EU-regler vid upphandling så ska vi se till att vara så tuffa det bara går för djurens bästa.
Katharina Wallenborg, kommunalråd med ansvar för folkhälsa
